-
Period: to
Den svenska välfärdsstaten
-
Lag om ersättning vid olycksfall i arbetet
Ekonomisk ersättning blev de skadades rättighet vid olycka på arbetsplatsen. -
Alla vuxna män har rösträtt.
grundlagsändring som införde proportionella val med allmän rösträtt för män. Till andra kammaren var det lika rösträtt, medan det i kommunala val infördes en 40-gradig inkomstgraderad röstskala. För rösträtt till andra kammaren krävdes dessutom fullgjord värnplikt och erlagd skatt till både stat och kommun i minst tre år (s.k. ordentlighetsstreck). Dessutom uteslöts fängelseinterner och de som var omhändertagna av fattigvården. Rösträttsåldern höjdes till 24 -
Lag om sjukkassor
Lagen gick ut på att ge enskilda kassor en säkrare ekonomisk grund, då flera kassor gått omkull och de försäkrades pengar hade försvunnit. -
Statligt stöd till moderskapshjälp
Staten gav bidrag till de sjukkassor som frivilligt införde moderskapsersättning. -
Sveriges första pensionsförsäkring
1913 års pensionsförsärking var den första universella pensionsförsäkringen i världen. Beloppen var inkomstprövade och kvinnor fick betydligt mindre än män. De utbetalade beloppen var på fattigvårdsnivå och täckte knappt det yttersta. Men formen blev vägledande för framtida pensionsförsäkringar. -
Olycksfallsförsäkringslagen
Ekonomisk ersättning vid olycksfall. Försäkringen var en för sin tid ytterst modern
socialförsäkring och fram till början av 1950-talet behöll den sin ställning som den mest välutvecklade sociala försäkringsgrenen i Sverige. -
Fattigvårdslag
1918 års fattigvårds lag ersätter den restriktiva lagen från 1871. Fattigvårdslagen fastslog att en person som saknaden oförmåga att försörja sig själv pga av ålderdom, sjukdom, fysiskt eller mentalt handikapp var berättigas hjälp. Utauktioneringen av barn slutar. -
Förbättrad allmän pension
Föbättringar och indexreglering av 1913 års pension -
Kvinnlig rösträtt
Kvinnor får äntligen rätt att delta i de allmäna valen. -
Sjukkasselag
1931 blev läkar-och sjukhusvård obligatorisk prestatation för erkända sjukkassor -
Statsunderstödd A-kassa
Arbetslöshetskassorna får statsunderstöd för att inte arbetarna ska stå utan skydd ifall att en kassa går omkull -
Förbud för privata arbetsförmedlingar
Efter nya direktiv från ILO antar Sverige en lag där man förbjuder vinstuttag på arbetsförmedling, systemet finns kavr i tynande form fram till 1968 -
Folkpensionen
första lagstadgade behovsprövade grundförmånen infördes år 1936, och den omvandlades till allmän folkpension år 1956 -
Behovsprövat Barnbidrag
Behovsprövat barnbidrag i kölvattnet av disksussionen på "kris i befolkningsfrågan" av Alva och Gunnar Myrdal -
Inkomstprövad moderskapspenning
moderskapspenning är ett inkomstprövat bidrag till barnaföderskor som inte var medlemmar i erkänd sjukkassa. -
Semester två veckor
Semester lagstadgades i Sverige år 1938, då fick alla arbetare rätt till två veckors semester. -
Saltsjöbadsavtalet
Saltsjöbadsavtalet var ett huvudavtal som tecknades mellan Landsorganisationen i Sverige och Svenska Arbetsgivareföreningen den 20 december 1938, som blev mönsterbildande för andra avtal. Reglerna om stridsåtgärder har kommit att betraktas praktiskt taget som allmänna rättsgrundsatser för konflikter mellan parter på arbetsmarknaden.Avtalet cementerade alltså den svenska arbetsmarknadens norm om att arbetsmarknadens parter skall sluta avtal utan inblandning av regeringen Avtalet gäller -
Statsbidrag till barnkrubbor
Efter en statlig utredning beslutas om statsbidrag till förskolor och barnkrubbor -
Allmänt barnbidrag
Som en reaktion på babyboom generationen införs nu allmänt barnbidrag för alla barn, oberoende av föräldrarnas ekonomi. -
AMS
Abetsmarknasstyrelsen inrättas och ersätter den tidigare arbetskommission. Bland annat med målet att förflytta arbetskraft från överskott till underskottsområde. Parallellt införs systemet med stämpling för arbetslösa -
Semester tre veckor
1946 fick alla ungdomar under 18 år rätt till tre veckors semester, från 1951 kom detta att gälla alla anställda. -
Allmän Sjukvårdsförsäkring
En allmän sjukvårdsförsäkring infördes vilket främst ledde till att äldre inte behövde vända sig till fattigvården för att ha råd att bota sina krämpor -
Allmän moderskapspenning
Moderskapenning var inte längre inkomstprövad utan utgick till alla barnaföderskor -
Yrkesskadeförsäkring
1955 fick en ny lag om yrkesskadeförsäkring. Genom denna lag genomfördes en långtgående samordning med den allmänna sjukförsäkringen. Yrkesskadeförsäkringen administrerades dock även fortsättningsvis antingen genom Riksförsäkringsanstalten eller de ömsesidiga socialförsäkringsbolagen. Riksförsäkringsanstalten roll övertogs från och med 1961 av Riksförsäkringsverket. -
Socialhjälpslag
Obligatoriskt understöd som i 1918 års fattigvårdslag plus personer som ej kan arbeta för att återfå sin hälsa -
ATP-införandet
Ett nytt pensionssystem utvecklades. För första gången fanns ett system för alla där pensionen betraktades som uppskjuten lön för utfört arbete och inte som ett bidrag. Systemet bestod av en grundpension, folkpensionen som var lika för alla, och en inkomstgrundad tilläggspension, ATP. -
Semester fyra veckor
Förlägning av semestern till fyra veckor. Utlandssemesterarna blev modernt. -
CSN införs
Studiestödsnönämden centraliseras och det förenklas att ta lån får högre studier -
Sambeskattning avskaffas
Gifta par börjar särbeskattas dvs ien person beskattas för sig utan hänsyn till någon annan persons inkomstförhållanden. Detta stimulerar kvinnligt arbetskraftsdeltagande. -
Föräldraförsäkring
Den moderskapsförsäkring som existerade fram till 1974 omfattade 180 dagar, en moderskapspenning på sammanlagt 1 080 kronor samt tandvård. År 1974 infördes föräldraförsäkringen fäder uppmans att stanna hemma med barnen. -
förskolelagen
stadgade rätten till allmän förskola, i daghem eller deltidsgrupp -
Pensionsåldern sänks till 65 år
Från 67 går man mot en 65 års gräns. -
Arbetsskadeförsäkring
Utvidgning av försäkringen vid arbetsskador och omfattar nu nya grupper och ger ett mer heltäckande skydd -
Semester fem veckor
Vi får den semesterlag vi har idag -
Socialtjänstlag
Ny socialtjänstlag ersätter den från 1954. Personer med behov ska få understöd om deras behov inte kan tillgodosese på annat sätt -
Introduktionsbidrag
Introduktionsbidrag införs för flyktingar de första två åren i Sverige -
Första svenska socialförsäkringen sänks
Sjukpenningen sänks f från 90 till 65 procent de första tre sjukdagarna. -
LSS lagstifningen genomförs
LSS är en rättighetslag som ska garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder goda levnadsvillkor, att de får den hjälp de behöver i det dagliga livet och att de kan påverka vilket stöd och vilken service de får. Målet är att den enskilde får möjlighet att leva som andra. -
Arbetslöshetsförsäkringen försämras
Mellan 1993 och 1998 genomgår den svenska arbetslöshetsförsäkringen en stegvis försämring, med höjda inträdeskrav. Sänkta a-kasse nivåer, hårdare arbetsvillkor -
Nya pensionssystemet
30-15 regeln byts ut mot att varje år räknas. Pensionen delas i tre delar. Inkomstpension, premiepension och privatpension en del av pensionspengarna placeras på börsen. -
Pappamånad
Första pappamånaden införs, en av föäldraledighetens månader vigs åt fäderna. tar man inte ut den försvinner den. -
Flerbarnstillägget avskaffas
Som en del av saneringen av de statliga finanserna -
Flerbarnstillägget återinförs
Extra tillägget för flera barn återkommer -
Barnomsorgen omfattas av skollagen,
Barnomsorgen omfattas sedan 1998 av skollagen,
som innebär att alla kommuner är skyldiga att erbjuda föräldrar barnomsorg i form av förskoleverksamhet och skolbarnomsorg från det att barnet har fyllt ett år till dagen innan det fyller 13 år. -
Andra pappamånaden
Andra pappamånaden infös, där två månader av föäldraledigheten vigs åt fäderna. Använder inte fäderna delen försvinner den. -
Äldreförsörjningsstöd
Äldreförsörjningsstöd införs för de äldre som inte kommit över gränsen för socialbidrag. -
A-kassan förändras
Enligt tidigare regler var a-kasseersättningen 80% av dagsinkomsten (upp till högstabeloppet) under hela ersättningsperioden. Den nya nivån på a-kasseersättningen är: 80% dag 1 till och med dag 200
70% dag 201 till och med dag 300
65% från och med dag 301 Riksdagen har beslutat att arbetsvillkoret skärps.
A-kasseavgiften bestäms utifrån antal arbetslösa
Möjligheten att kvalificera sig för a-kassa genom studier, det så kallade studerandevillkoret, är slopat. -
Begränsad sjukförsäkring
Sjukförsäkringen tidsbegränsas, människor blir utförsäkrade
