-
5000 BCE
Början
-
4000 BCE
Indoeuropeiska språk
De indoeuropeiska språken har sitt ursprung norr om svarta havet och Kaspiska havet i dagens Ukraina. Här levde ett folk som började emigrera och sprida sig runt om i Europa och Asien. De levde år 4000 f.Kr. Alltså för ca 6000 år sedan. Källor:
Språkens släktträd -
1 CE
Urgermanska
Runt år 0 så har det Urgermanska språket uppkommit i dagens Tyskland. De flesta språken i Europa härstammar från just det urgermanska språket. Bland annat Engelskan, Svenskan och alla andra språk som tillhör norden. Bortsett från finskan som kommer från ett helt annat träd och är därför inte alls släkt med det svenska språket. Källor:
Språkens släktträd -
300
Urnordiskan och de första runorna
Urnordiskan är en gren från urgermanska som senare kommer bli vårat språk. Urnordiskan började spridas i norden strax efter vår tidsräkning och används fram till ca år 800. Därför är den satt på år 300, alltså i mitten, när språket hunnit blivit lite etablerat. Men de äldsta runskrifterna kan vi hitta från ca 100-talet. Källor:
Magasinets språkligheter
Från forntid till vikingatid (film) -
800
Förnordiskan och vikingarnas utbredelse
Vid år 800 börjar det nordiska språken dela upp sig. Men samtidigt blir det sakta mer likt det språk vi talar idag. Vikingar fanns i norden och gjorde långa resor. Under dessa resor så spred de deras språk. Order vindöga är var en fönsterglugg och detta ord tog man i England och därför heter fönster window. Vi använder oss av runor som vi idag kallas futhark och de kan direkt översättas till dagens svenska. Källa:
Från vikingatid till nutid (film)
Magasinets språkligheter -
1100
Medeltiden och kyrkans inflytande
Vid år 1100 har vi nått fram till medeltiden och nu avverkas asatron. Med det försvinner runorna och kyrkan tar över styret. Vi blir kristna och får det latinska alfabetet, alltså det som vi ännu har. Med det får vi låneord från tyskan och grekiskan som kyrka, kors, skomakare och skåp. Men vi behåller även ord som sten och sol, såkallade arvord. Källor:
Från vikingatiden till nutid (film)
Låneord (film) -
1541
Gustav Vasas tid och den svenska bibeln
Under Gustav Vasas styre händer mycket. Han bestämmer att den första svenska bibeln ska tryckas. Den står klar år 1541. Vid den här tiden är det mycket danska i vårt språk. Med denna bibel byter man dock ut mycket av det danska mot det svenska och vi får ett språk med fler svenska ord och uttryck. Bokstäverna åäö tillkommer och byter ut danskan ø och æ. Källor:
Svensk språkhistoria förklarad (film)
Magasinets språkligheter -
1600-1700-talet då franskan styr
På 1700-talet blir ett nytt språk viktigt, nämligen franskan. Nu ska hovet och alla fina prata franska och vi får många ord därifrån. Till exempel fåtölj och balett. Allt detta då Frankrike var det ledande kulturlandet i Europa. På 1800-talet blir ju till och med våran statschef en fransman, franskan ger oss enormt mycket inflytande. Källor:
Från vikingatid till nutid (film)
Magasinets språkligheter -
1800-talet då engelskan styr
På 1800-talet är det ett nytt språk som skänker oss ord och det är engelskan. Dessutom ökar läskunnigheten via folkskolan och fler tidningar trycks. Detta gjorde att riksspråket etablerade sig men ännu fanns stora skillnader i våra dialekter. Dialekterna hade utvecklats i flera hundra år och de skiljde sig mycket från varandra. Det är inte förrän på 1900-talet de börjar jämnas ut. Källor:
Magasinets språkligheter
Från vikingatiden till nutid (film) -
Stavningsreformen, svenskan blir lättare
År 1906 sker en stor ändring i skriftspråket. Innan dess skrev orden vilka, kvinna, älg och vit som hvilka, qvinna, elg och hvit. Men nu ändras det och språket blir lättare. Det stavas nu mer som det låter och anledningen var ett förslag till regering av Sveriges allmänna folkskollärarförenig. Som rent sagt tyckte det var onödigt att stava ord på det sättet. Källor: Magasinets språkligheter -
Du-reformen, den sista förändringen
Den senaste stora förändringen i svenska språket är du-reformen. Innan 1967 var det ofint att ni:a men framförallt du:a folk. Istället säger man "Herr direktör" och "Fru doktorinna". Men det var jobbigt så år 1967 säger Bror Rexed, chef för medicinalstyrelsen, att hans anställda ska börja du:a honom. Detta blir en stor nyhet och sprids som en löpeld. Allt fler hoppar på och snart så har du-reformen gått igenom Källor:
Svensk språkhistoria förklarad
Även kompletering från Göteborgsposten (GP)