-
Till en början var jorden bara ett stort glödande klot. Efter ett tag kyldes den yttre delen ner så pass mycket att vatten började falla och jorden fick en hård skorpa, men det var fortfarande för varmt för att liv skulle kunna existera. Under de senaste 2 miljarder år har kontinenternas area fördubblats.
-
Superkontinenten Rodinia (baserat på det ryska ordet för "hemland") skulle ha omfattat det mesta av Jordens existerande jordskorpa. För ungefär 750 miljoner år sedan bröts den upp till åtta kontinenter och bildade en ny superkontinent som kallas för Pannotia.
-
För 540 miljoner år sedan splittrades superkontinenten i fyra delar, Gondwana, Sibirien, Baltika och Laurentia. När de hade varit fristående i några hundra år, bildade de en ny superkontinent vid namn Pangea.
-
Superkontinenten Pangea var en enda stor landmassa som sedan bildar dagens kontinenter. Den omgavs av oceanen.
-
Superkontinenten Gondwana omfattade de landmassor som vi idag kallar för Antarktis, Sydamerika, Afrika, Arabiska halvön, Madagaskar, Indien, Australien, Nya Guinea, Nya Zeeland och Nya Kaledonien. Laurasien bastod av Nordamerika och Eurasien. När den sedan börjar brytas upp bildas Sydatlanten och Indien avlägsnar sig från Afrika.
-
För 100 miljoner år sedan bildades Atlanten och Indien fortsätter att röra sig mot Asien. När de kolliderar (när jordskorpan/tektoniska plattorna krockar och skjuts upp mot varandra) kommer bergskedjan Himalaya att bildas. Australien skiljs åt från Antarktis. För 60 miljoner år sedan såg kontinenterna nästan ut som de gör idag. Medelhavet och våra högsta bergskedjor bildas.
-
Jordmassorna rör sig hela tiden, men inte för att de åker omkring på oceanerna som geofysikern Alfred Wegener trodde. De rör på sig p.g.a. de tektoniska plattorna som bildar ett pussel. När en platta går ihop med en annan tvingas den antingen ner under den andra eller så trycks de ihop uppåt. Om plattan är täckt med en kontinent bildas det berg eller bergskedjor när de går ihop uppåt.
-
Om plattorna glider isär bildas det djupa dalar där sprickan snabbt fylls med hett material underifrån som sedan bildar en jordskorpa. När plattorna glider mot varandra bildas en jordbävning, eller ett jordskalv, om det sker under en landmassa, men om det sker under hav bildas det en tsunami (en jättestor våg). En vulkan bildas när magman tränger sig upp mellan de tektoniska plattorna och rinner upp på ytan.
-
Om en miljard år kommer jorden förmodligen vara lika torr och obebolig som Mars. Forskare har kommit fram till att det sipprar ner fem gånger så mycket vatten till jordens inre än vad den spottar ut. Solen kommer även att växa till en jättestor röd stjärna så det kommer att bli mycket varmare.
