Jorden 1300889151

Geografisk utveckling

  • 500

    2,5 miljarder - Superkontinenter skapas

    2,5 miljarder - Superkontinenter skapas
    För 2,5 miljarder år sedan skapades superkontinenter. En superkontinent är en landmassa som består av flera kratoner. En kraton är en gammal del av en kontinentplatta som överlevt sammanslagningen och delningen av kontinenter.
  • Jan 1, 1000

    750 miljoner år sedan - Rodinia bryts

    750 miljoner år sedan - Rodinia bryts
    Rodinia tros ha bildats för omkring 1 miljard år sedan. Man antar att superkontinenten bröts upp till åtta olika kontinenter för omkring 750 miljoner år sedan.Senare återförenades de åtta kontinenter som bildade Rodinia till en ny superkontinent som kallas Pannotia och efter det en gång till som kallas Pangaea.
  • Jan 1, 1050

    600 - 540 miljoner - Pannotia

    600 - 540 miljoner - Pannotia
    Pannotia var en superkontinent. Den splittrades i fyra delar, Godwana, Sibirien, Baltika och Laurentia. Efter ett par hundra miljoner år kom de att åter igen bilda en ny superkontinent vid namn Pangaea.
  • Jan 1, 1150

    250 miljoner - Pangaea

    250 miljoner - Pangaea
    Pangaea är den superkontinent som fanns under mesozoikum innan den delades upp i dagens kontinenter.
  • Jan 1, 1200

    200 miljoner - Godwana och Laurasien

    200 miljoner - Godwana och Laurasien
    Godwana och Laurasien var superkontinenter som drevs ihop. Godwana och Laurasien började glida isär igen under trias och de fortsatte tills dagens kontinenter bildats under krita.
  • Jan 1, 1400

    100 miljoner - Dagens kontinenter

    100 miljoner - Dagens kontinenter
    Dagens kontinenter är Europa, Asien, Nordamerika, Sydamerika, Afrika, Antarktis och Australien.
  • 4,54 miljarder år sedan - Jorden skapas

    4,54 miljarder år sedan - Jorden skapas
    För 4,54 miljarder år sedan skapades jorden och de andra planeterna. I början var jorden en smält och glödande massa. Men senare kyldes de yttre delarna ner så mycket att regn började falla mot ytan, vilket ledde till att en fast yttre skorpa bildades.
  • Tektoniska plattor

    Det är strömmar under markytan som får plattorna att röra sig. Från början kunde ingen vetenskapsman förklara vad som fick kontinenterna att röra på sig, men efter 50 år kunde det förklaras. Allt sker under marken. Plattorna ligger inte still utan de kan röra sig mot varandra, längs med varandra och ifrån varandra. Det är då jordbävningar uppstår. Konsekvenserna blir att det blir jordbävningar och eventuellt även tsunamis. Kontinentalplattorna passar ihop som pusselbitar, men rör sig långsamt.