-
Period: 4000 BCE to 16 BCE
Urindoeuropeisk
Svenskans historia börjar för 6000 år runt det området vi idag kallar för Moskva i Ryssland. Människorna som bodde där dela upp sig och reste åt olika håll. En del tog sig ut i Europa medan en del tog sig ända bort till Indien. -
Period: 16 BCE to 800
Urgermanska
Urgermanskan utvecklades i Europa och delas idag upp i norr och väst germanska. Från runt år 16 fvt börjar vi kalla detta för urgermanska. I Sverige, Norge och Danmark pratar vi norr-germanska under flera hundra år alla länder har väldigt liknande språk. -
150
Urnordiska
När folk som talade urgermanska kom till norden började språket utvecklas till ett eget. I början lät de nordiska språken väldigt lika men med tiden började de glida ifrån varandra. Om man kollar på dialekter kan man se hur dialekterna kunde vara väldigt lika på vissa platser men se väldigt olika ut på andra ställen. De som var lika varandra hade ofta kontakt och formade därför varandra. Om ett område var svåråtkomligt hade de tendensen att inte vara lika sina granndialekter. -
Period: 800 to 1050
Fornnordiska
Men på vikingatiden börjar språken glida ifrån varandra mer och mer och de börjar likna egna språk. Under denna period börjar vi även utveckla ett eget skriftspråk som vi fortfarande kan se på vissa platser. Man kallar dessa runor där vi började skriva på stora stenar. På dessa runstenarna skrev man korta historier. Idag kallar vi detta skriftspråket för futhark eftersom det är så de första bokstäverna i deras alfabet ser ut som.
Innan talade man urnordiska men härifrån kallas det fornnordiska. -
Period: 1050 to
Medeltiden
Det hände mycket med språket på medeltiden. Vi fick till att börja med en helt ny religion i Sverige och i andra länder i norden. Tidigare trodde vi på asatron men nu kom Kristendomen i Sverige och gjorde stora förändrar, inte bara på språket utom även på hur vi fick vår information. Tidigare tog det väldigt lång tid att få information men nu berättade kyrkan om ny bestämmelser från kungen under söndagsbönen. -
1100
Kyrkan och handel
De två förändringarna som gjorde mest med språket under medeltiden var kyrkan som gav oss ett helt nytt språk, Latin. Vi fick många lånord från latinet och dess alfabet. Detta förändrade det svenska skriftspråket helt eftersom vi nu skrev med nya bokstäver istället för de gamla runorna vi hade innan. Vi fick även lånord från tyskan eftersom vi nu började handla med dem. Ett exempel är "fönster", från tyskans "fenster", som vi tidigare kallade för "vindöga". -
Rikssvenskan
Dialekter gör att samma språk kan låta väldigt olika beroende på vart man kommer ifrån. Därför bestämde man sig för att införa standardsvenska så att språket skulle låta likadant överallt. Rikssvenskan utvecklades i Stockholm eftersom det var där de som bestämde befann sig. Detta har gjort att rikssvenskan är starkt influerad av stockholmskan och Mälardalens dialekten. Språk förändras hela tiden och man tar bort och lägger till nya ord hela tiden. Svenskan har fler lånord än vad vi har arvord. -
Period: to
Franska Påverkan
Franskan hade även den en del att säga till om, men mycket senare på 1600-talet. De rika i Sverige började importera olika varor från Frankrike och eftersom de var nya i för oss och vi inte hade ett namn för de än gjorde vi en försvenskad version av de franska orden. Det finns olika sätt att få in ett lånord i svenska ord. Man kan kopiera dem, försvenska de lite eller bara översätta orden rakt av. -
Period: to
Industriella revolutionen
Under denna period började England bli ett industriland och vi började handla mer med dem. I England uppfanns nya saker och man började skapa nya ord. Eftersom vi i Sverige inte har några ord för dessa saker fick vi många nya lånord från engelskan. Bland annat ord som har med handel att göra. -
Period: to
Nutid
Idag lånar vi många ord från engelskan och det uppstår nya ord som ska förklara nya saker. Detta infattar bland annat ord som tillkommer på grund av att samhället utvecklas. Exempel är alla nya ord på olika sexuella läggningar. Innan hade vi inte något ord för det eftersom man inte tolererade läggningarna i Sverige tidigare.
När vi tar ord gör vi det på många olika sätt. Antingen kopierar vi dem rakt av, försvenskar de lite men inte så mycket att det blir ett helt nytt ord eller så översätts dem