Språkhistoria

By huong
  • Period: 3000 BCE to 16 BCE

    Forntid-vikingatid

    Vid forntiden talade de flesta samma språk och kallade sig för indoeuropéer. Med tiden utvecklades språket då de delade upp sig. Dialekter blev olika och till slut bildade de egna språk. Folket spred sig runt på olika platser, en av de är ur-germanska. Från urgermanska utvecklades olika språk: Nederländska, tyska, engelska och urnordiska. Många av våra ord kommer från runor som användes under vikingatiden, tex moder, sten. Dessa orden kallas för arvord.
  • Period: 16 BCE to 800

    Urnordiska

    Med tiden har urnodiskan utvecklats till tre delar, urnordiskan som tillhör norskan, fornvöstnordisk som blev till danska och svenska, och forngutniskan som talas i Gotland.
  • Period: 1050 to 1500

    Medeltiden

    Vid slutet av vikingatiden kom medeltiden till Sverige, då blev Sverige ett kristet land. Prästerna talade i latin i kyrkan och många förstod inte. Vårt alfabet kommer från det latinska språket. Förutom latinska språket har vi även fått lånord från grekiskan tex kors, kyrka. Under medeltiden flyttade även många köpmän från Tyskland till Sverige, där har vi lånat in ord såsom skomakare, fönster.
  • 1435

    Thomas i Strängnäs

    Biskopen Thomas i Strängnäs har skrivit den långa hyllningsdikten "Frihetsvisan" till frihetshjälten Engelbrekt, som dödades av sina fiender.
  • Skriftspråk

    Sverige har sedan 1600-talet haft en gemensam skriftspråk, så kallad rikssvenska. Talspråket däremot varierade sig då man talade olika dialekter beroende på vilken del av landet man är från. Idag har det skillnaden mellan dialekter minskat eftersom de flesta människor idag har kontakt med varandra i olika delar av landet.
  • Period: to

    Frankrike

    Under 1600-talet och en stor del av 1700-talet talades franska i i Stockholm och då hade man lånat in ord som exempelvis paraply, applåd, fåtölj. Människor i de fina kretsar ville skryta med att ha varit i Frankrike eller kunde tala franska. De hade då blandat in franska ord i meningar.
  • USA

    Sedan 1900-talet till idag har vi lånat in många ord från USA som bla rör nöjen, mat, teknik. Några är exempelvis popcorn, selfie, airbag, internet.
  • Dialekt

    På 1900-talet hade dialekterna jämnats ut och blivit mer lik rikssvenskan. Det berodde bl.a. på att radion och TV hade kommit, dessutom hade barn fått gå i skola.
  • Idag

    Språket utvecklas fortfarande, och vi lånar in nya ord hela tiden. Idag lånar vi in nya ord för det mesta från engelska språket.