Nedladdning (7)

Språkhistoria

  • 6000 BCE

    Stenåldern

    Stenåldern
    Under stenåldern uppkom det språk som har legat grunden för nästan alla språk i Europa, nämligen det indoeuropeiska språket. Eftersom nästan alla språk i Europa härstammar från indoeuropeiskan är de familj. Språket uppstod norr om svarta-och Kaspiska havet.
  • 6000 BCE

    Vandringarna

    Vandringarna
    Indoeuropeerna vandrade med språket vidare ut i världen. Under resans gång utvecklades olika dialekter som tillslut bildade egna språk. Det är b.la. på grund av detta svenskan är som den är idag.
  • 16 BCE

    Urgermanska

    Urgermanska
    En av grupperna med indoeuropeer har vandrat hela vägen till området som idag är b.la Tyskland. Deras språk har utvecklats till Urgermanskan. Ur urgermanskan utvecklades b.la. tyska, engelska, nederländska och urnordiska.
  • 150

    Urnordiska/Nordgermanska

    Urnordiska/Nordgermanska
    Under 150-talet pratade människor i Sverige, Danmark, Norge, Island och på Grönland urnordiska/nordgermanska. Ett språk som vi idag inte vet hur det låter men som vi vet var gemensamt för alla länderna. Vi känner till språket då det skrevs på runstenar.
  • Period: 600 to 800

    Urnordiskans utveckling

    Under 600-talet och fram till 800-talet utvecklades urnordiskan en hel del.
  • 800

    Vikingatiden

    Vikingatiden
    När vikingatiden började blev språket allt mer olikt de andra indoeuropeiska språken. Så olikt att det till och med blev ett nytt, eget språk som kallas för fornnordiska.
  • 800

    Fornnordiska

    Fornnordiska
    Fornnordiska la även grunden till att vi idag har flera olika språk här i norden. Den delades upp i de västnordiska språken (som var början till isländska, norska och färöiska), Östnordiska (grunden till danska och svenska) och Forngutniska (som kom att bli grunden för en dialekt på Gotland). Dock var språken mycket lika varandra. De som talade fornnordiska kallade det själva för danskt-mål/dansk-tunga.
  • 800

    Arvord

    Arvord
    Många av de vardagliga ord som vi använder idag uppkom redan på vikingatiden. Det vet vi eftersom de gått att läsa från runstenar. Orden som vi ärvt av våra förfäder kallas för arvord, några exempel är yxa, sten och hus.
  • Period: 1050 to 1523

    Lånord

    I samband med att Sverige blev kristet och vi fick ta del av mer latin fick vi även ta del av grekiskan. Både latin och grekiskan influerade vårt språk och vi tog flera ord och gjorde dem till våra egna. Sådana ord kallas för lånord. Vi har inte bara fått lånord från grekiskan och latin utan även från en massa andra språk. Under medeltiden fick vi en hel del tyska ord då många tyska hantverkare flyttade till Sverige.
  • 1100

    Det latinska alfabetet

    Det latinska alfabetet
    För ca. 900 år sedan gick Sverige från att vara ett land där större delen av befolkningen tror på asagudarna till att bli ett kristet land. Detta skedde i samband med att vikingatiden övergick till medeltiden. När Sverige blev ett kristet land kom det präster som började prata latin, de tog även med sig det latinska alfabetet, alltså vårt alfabet.
  • Period: 1380 to

    Danska och norska unionen

    Mellan 1380 och 1814 var Danmark och Norge i en union (Island, Färöarna och Grönland tillhörde även denna union men de tillhörde Norge på den tiden). De båda länderna använde sig av samma skriftspråk så språken utvecklades hand i hand. Det gjorde att de båda länderna t.ex. har æ och ø.
  • Rikssvenskan

    Rikssvenskan
    På 1600-talet fick Sverige ett officiellt talspråk som heter rikssvenska. Rikssvenskans grund är hur det svenska skriftspråket talades i Stockholmstrakten eftersom det var där både riksdag, kungahus och en bildad samhällsklass som kunde läsa där.
  • Frankrike

    Frankrike
    På 1700-talet påverkade Frankrike Sverige en hel del, inte minst språket. Vi fick många lånord från franskan som t.ex. paraply.
  • Norge fritt från unionen

    Norge fritt från unionen
    1814 blev Norge fritt från unionen och blev därför ett självständigt land.
  • Bokmål och nynorsk

    Bokmål och nynorsk
    Efter att Norge hade dragit sig ur unionen så ville de ha ett eget skriftspråk som inte kopplades samman med danskan. De ville alltså ha ett skriftspråk som byggde på norska ord och dialekter. 1885 beslutades det att man skulle inför ett nytt skriftspråk bredvid det gamla språket. Det nya språket kom att kallas för nynorsk medans det gamla kallas för bokmål.
  • Period: to

    Engelskan

    De senaste 100 åren är det engelskan som har påverkat vårt språk allra mest. När industriella revolutionen kom till Sverige följde även en hel del ord med, speciellt när det kom till handel och politik. Även USA har influerat oss en del, speciellt eftersom de varit så stora inom b.la. film.
  • Dialekter

    Dialekter
    Det har alltid funnits olika dialekter. De uppstår när människor befäster sig och bara pratar med människor i sin omgivning. Dialekterna har dock blivit mindre märkbara. Eftersom vi enkelt kan resa och höra andra dialekter har dialekterna tonats ut och det är inte alls lika vanligt idag att höra någon prata t.ex. grov skånska.