Språkhistoria

Svensk språkhistoria

By SJ90
  • Jan 1, 1350

    Hansaförbundet ~1300-1600 Lexikal påverkan från lågtyskan

    Låneorden från lågtyskan kan delas in i:
    1. Höviskt umgängesskick - fru
    2. Stadsorganisation och yrkesliv i städerna - rådhus,
    3. Hus, inredning, husgeråd - fönster
    4. Kläder, tyger - rock
    5. Frukter och bär - frukt
    6. Djur - näktergal
    7. Kultur - språk Ovan listas enbart substantiv men de lågtyska orden delades in i alla öppna ordklasser: abstrakta substantiv, adjektiv, verb och adverb. Också ordbildningssystemet påverkas, bl.a. nya suffix och prefix som -inna och -ska
  • Apr 3, 1350

    Fyrkasussystemet försvinner

    Förändringen inleds under 1300-talet
  • Jan 1, 1375

    YNGRE FORNSVENSKA

  • Jan 1, 1375

    Konsonantförändringar under fornsvensk tid

    Den tonlösa dentala frikativan Þ sammanfaller med [t] och försvinner ut skriften. Endera används <t> eller den konservativa varianten <th> Ett nytt fonem uppstår: [ŋg] blir ett enhetligt ljud /ŋ/ I vissa trakter började man använda ett tjockt l Börjar utvecklas ett j-liknande ljud mellan [k] eller [g] och en följande tryckstark palatal vokal, ex. kiänna och giäster
  • Jan 1, 1400

    Ljudförändring A -> Å

    Den tidigaste ljudförändringen i svenskan Långvokalerna blev /o:/, /u:/ och /ʉ:/ Senare som långvokalen /ɑ:/
  • Jan 1, 1480

    Svenskans 10 kortvokalfonem

    /i/ som i fisk
    /e/ som i skep
    /ɛ/ som i vælia
    /y/ som i nykel
    /ø/ som i ørn
    /ʉ/ som i bunden
    /u/ som i bonde
    /8/ som i korg
    /o/ som i åtta
    /a/ som i falla
  • Jan 1, 1500

    Reformationen i Sverige

  • Jan 1, 1500

    Tyskt inflytande

    Tyskt inflytande
    Långvariga krig i Tyskland som svenskar deltog i - många ord från det militära Många svenskar reste till Tyskland för att studera vid universitet Ord från tyskan under den nysvenska tiden är bl.a. angenäm, betjänt, häxa, grossist, forell, överslag, bild, gemyt.
  • Jan 1, 1500

    En deklination tillkommer

  • Apr 3, 1500

    Tre genus blir två

  • Jan 1, 1520

    Ä och Ö kommer till

    æ ersätts med ä och ø med ö under senare fornsvensk tid
  • Jan 1, 1526

    ÄLDRE NYSVENSKA

  • Jan 1, 1526

    Boktryckarkonstens entré i Sverige

  • Jan 2, 1526

    Nya Testamentet översätts till svenska

  • Apr 3, 1526

    Nytt grafem - Å

  • Jan 1, 1541

    Gustav Vasas bibel

  • Apr 3, 1550

    Två nominalböjningar existerar

    På 1500-talet existerar två nominalböjningar parallellt med varandra. Den gamla främst på landet och den nya i städernas talspråk TRE EFFEKTER:
    1 Det gamla systemet fick en stilistisk funktion och användes enda fram till 1700-talet
    2 Gamla böjningar konserverades i en del fasta fraser - ex. till handa och till väga
    3 Det gamla systemet som alternativ form - -er i nominativ av starka maskuliner, den starka adjektivböjningen och de svaga substantivens böjning i singular
  • Vokalförändringar inom den nysvenska perioden

    /8/ försvinner och uppgår i /o/ och /e/ och /ɛ/ sammanfaller
  • Franskt inflytande på det lexikala ~1600-1700

    Franskt inflytande på det lexikala ~1600-1700
    Inflytande främst från samhällets högre skikt Ord främst från riddarväsendet under medeltiden Påverkan på ordbildningen. Avledningssuffix från franskan - -era, -ion, -ant, -ent Salongsfähiga synonymer till vardagliga företeelser - alkov, apropå, dinera, elegi, familj, konsert, osv.
  • Svenska hovet talar franska

    Franskan är ett högstatusspråk, fram till 1900-talet är franskan det första främmande språket för flickor i de högre stånden
  • Ny kyrkolag infördes

    Alla barn skulle få läsundervisning
  • Franska ord som inte finns kvar i svenskan idag

  • Artikelbruket stabiliseras

  • Kombinationerna [hj], [hv], [lj] och [dj]

    Uttalas inte. Kombinationen <hv> fick en uttalssenlig stavning
  • tje- och sje-ljudet

    fonematisk status under nysvensk tid : [skj], [stj] och [kj]' Ingen förändring inom skriften
  • Frikativorna ð och ɣ försvinner

    Ersätts med rena klusiler, alltså /d/ och /g/
  • YNGRE NYSVENSKA

  • Then Swänska Argus - Olof von Dalin

  • Ortografi i 1734 års lag

    Alla utom nr 1 finns med i lagen 1 v som vokalgrafem initialt gentemot u - vnder
    2 cht gentemot kt, gt (i vissa ord) eller ckt - macht drächt
    3 doch gentemot dock
    4 ei gentemot ej
    5 initialt th gentemot d - then, ther
    6 inskott av h mellan vokal och konsonant - åhr, ähra
    7 et gentemot ett
  • Sweriges rikes lag

  • 1703 års bibelortografi försvinner ur bruket

    1 dubbeltecknade vokaler förekommer inte
    2 ij förekommer inte
    3 dh, gh förekommer inte
    4 th förekommer inte, utom i vissa fall initialt
    5 fft förekommer inte
    6 z förekommer inte som tecken för s, Guds, lands
    7 inskott av b eller p förekommer inte mellan m och l, r, t, n - gamle, hamra, namn, samt
  • Svenska Akademien instiftas

    Akademien instiftas av Gustaf III Radikala försvenskningar av många franska låneord
  • Supinumformen uppkommer

    Slutet av 1700-talet enligt Sahlstedt
    De första årtiondena på 1800-talet enligt Hof och Leopold
  • Almqvists rättstavningslära

  • Roman av friherrinan Sophie von Knorring

    Ord som används från franskan är bl.a. charmant, élégant, intréssant, dansant
  • Engelskt inflytande på det lexikala

    Sportuttryck
  • Den store vs. Den stora

    Plural av den bestämda slutartikeln och plural av adjektiv och preteritum particip Fram till 1900-talet möter vi en variation i ändelsevokaler
  • hv blir v

  • Avskaffning av pluralböjning hos verb

  • Du-reformen