Indueuropeiska sprc3a5k

SVENSK SPRÅKHISTORIA

  • Runsvenska (Runornas Tid)
    800

    Runsvenska (Runornas Tid)

    Runsvenskan (ca 800–1225) var den äldsta formen av svenska och skrevs med det yngre futhark-runalfabetet. Runorna ristades på sten och trä och användes för minnesord, berättelser och magiska budskap. Vikingatiden präglades av runskriften, och många inskrifter handlar om resor, krig och familjeband. Språket var nära besläktat med fornnordiskan och hade ett mer komplext böjningssystem än dagens svenska. Med kristendomens spridning ersattes runorna gradvis av det latinska alfabetet.
  • Fornsvenska
    1225

    Fornsvenska

    Fornitiden omfattar de tidigaste epokerna av mänsklig historia, där civilisationer formades genom jakt, jordbruk och tekniska innovationer. Stenåldern präglades av verktyg och bosättningar, medan bronsåldern såg framväxten av handelsnätverk och kulturell utveckling. Järnåldern innebar förbättrade vapen och samhällsstrukturer. Skriftspråk, religion och konst spelade en avgörande roll för att forma samhällen, och spåren av denna tid lever kvar i historiska lämningar.
  • Reformationstiden
    1500

    Reformationstiden

  • Nysvenskan
    1526

    Nysvenskan

  • Stormaktstiden

    Stormaktstiden

  • Modernsvenska

    Modernsvenska