-
4000 BCE
språkens Släktträd
Alla språk som finns har en språk familj och kommer från ett språk träd. Inom språk träden kan vissa ord vara lika. Medans inom språk familjen är det lite mindre som skiljer dem åt. För att dem har samma förfäder. t.ex. finns indoeuropeiska språk trädet som bl.a. innehåller språkfamiljerna germanska och slaviska. Det finns också uraliska språkbaden, där ingår bl.a. finska och samiska. Från början kom alla från samma plats. Sedan började man flytta på sig och utveckla olika dialekter. -
16 BCE
urgermanska
Urgermanskan bildades igenom att indoeuropéer började vandra i olika grupper åt olika håll. Deras mål var att hitta nya platser at bo på. Under deras färd började språken förändras till olika dialekter. Tillslut blev det olika språk. Ungefär 16 fvt Bildades urgermanskan. Den hade bildats med tiden. Urgermanskan är en gren ur det indoeuropeiska trädet. Det är ur denna språkfamiljen som bl.a tyskan, engelskan, nederländska och urnordiska har kommit ifrån. Det är urnordiska vi pratade i norden -
800
Urnordiska
Urnordiskan har bildats genom att människor som pratar urgermanska har vandrat mot Norden. Tillslut har detta blivit till olika dialekter. Med tiden blev detta till olika språk. Svenska, danska och norska är exempel på fornnordiska språk. Vilket är en utveckling av urgermanskan. Finland är inte ett urnordisk språk även om dem är med i Norden. Dem kommer från det uraliska språk trädet. Vilket var ett av många språk träden som fanns innan indoeuropéerna kom till Europa. -
1000
vikingatid-runor
Under viking tiden började man skriva ner saker på runor. Det var som stora stenar. Där kunde man skriva dödsannonser. Deras alfabet heter fut hark och har olika tecken. Det vanligaste runraden brukar ha 16 runtecken. Men varje runtecken står för fler ljud. Runtecken är alltid lodräta, sneda eller runda.
Idag I Sverige har vi ungefär 3500 olika runor och dem uppstod någon gång före Kristus. -
1225
Kristendoms reformen
Under år 1225 hade Sverige blivit mestadels kristet. Detta betydde att man började använda sig mer av det latinska alfabetet. På grund av att prästerna och mer högutbildade människor gjorde det. Det outbildade människorna försätter att skriva på runor och skänka till asagudarna. Under denna tid började man även låna ord från det latinska språket. Men även grekiskan. Låneord är ord som man tar från ett annat språk och gör om till sitt eget. -
1225
Äldre Västgötalagen- vår äldsta bok
Vår äldsta bok är skriven av Lagmannen Eskil. Han skrev en lång lagparagraf som användes när brottslingar skulle dömas. Denna boken var skriven på fornsvenska. Vilket var ett språk som hade mycket böjnings former, substantiv och adjektiv. Men adjektiven böjdes i fyra former. Dem var nominativ, genitiv, dativ och alldeles. Förutom allt detta började man också märka skillnad på norska, svenska och danska. -
1300
Tyska handlare kom till svenska städer
Under sen medeltid började svenska förändras. Vi får svenska vokaler som inte låter som i tyskan. Innan uttalades a,o,u som i Tyskland. Det var ganska tonlöst och med tonade läspljud. När tyskarna kom till svenska städer för att arbeta som bl.a. köpmän, fick svenskan nya låneord. Några exempel är riddare ,fröken, mynt, köpa och frukt. Man började även översätta böcker från latin, franska och tyska till dåvarande svenska. Det kunde till exempel vara kyrkliga böcker. -
1440
Gjutnings maskinen för bokstäver
År 1440 skapade Johann Gutenberg i Mainz en maskin. Denna maskin kunde nu gjuta bokstäver. Detta gjorde det snabbare att skriva böcker. Senare skapades även tryckerier i Sverige. Det är viktig för man kunde nu skapa böcker snabbare och den hjälpte Gustav Vasa att skriva sin bibel. -
1541
Gustav Vasas bibel
I Gustav Vasa bibel översatte man den gamla svenska till den nya svenskan. Detta gjorde han genom att han gjorde den gamla oregelbundna stavningen mer konsekvent. Sedan ändrade man språket från det gamla götamål med en blandning av danska former till hur man pratade i Stockholm. Vilket blev ett riksspråk. Man behöll det gamla långa ändelserna i olika kasus -
Franskan inflytande på det svenska språket
Under 1600-1700 talet var Frankrike en ett land som hade stort kulturellt inflytande på resterade länder i Europa. Där av pratade många högutbildade människor och kungafamiljen franska. Man började då låna en massa ord från franskan. Såsom paraply, salong och dessert -
Svenska akademin
Under året 1789 grundade svenska av Gustav III. Man gjorde detta av olika anledningar. Svenska akademins största uppgift var att uppodla det svenska språket. Alltså utveckla och vårda det. Där av började man ge ut mycket grammatikor till medborgarna. Men även ordböcker. Sedan kom även stavnings läran. -
Stavnings Läran
1801 kom en stavnings lära ut. Den hade olika uppgifter. Man började med att göra om dem låneorden man hade lånat över åren. Alltså försvenskade man dem. Till exempel blev det franska ordet fabrique till fabrik. Den gamla stavningen började nu närma sig till hur man uttalar -
Folkskolan
Folkskolan skapades 1842 och fans kvar till 1971. Då var alla barn tvungna att gå i skolan från sex års ålder. Alltså hade man skolplikt. Eleverna fick till mesta del lära sig att läsa, skriva, räkna och kristen doms kunskap. Det fans en skola i varje församling i varje stad och i en klass kunde det finnas många olika årskurser. Dessutom var det krav på att det skulle finnas en lärare som var utbildad och godkänd. Det fanns även en lokal skolstyrelse. Alla kommuner hade även en egen läroplan. -
Stavnings reformen
Den kungliga förordningen bestämde att stavningen skulle reformeras. Till exempel blev nyfödt till nyfött och hvilken till vilken. Vissa medborgare började det protestera för att dem tyckte man trampade svenska språket i smutsen. Sedan tog man bort den särskilda plural formen av verb, vilket redan var försvunnet i talspråk. De gingo blev till de gick. Nu blev skriftspråket enklare med färre bisatser i meningarna. Dialekterna började även utjämnas mer. -
Du-reformen
För i tiden var det inte vanlig att säga du till folk. De ända personerna i Sverige som man inte säger du till är kungligheter. Innan du reformen brukade man säga ni, namn eller titel. Man sa detta för att vara artig. Idag kan man säga vill du vara snäll. Innan du-reformen burkade man till exempel säga vill ni/frun/ek vara snälla. -
Svenskan fortsätter utvecklas
Idag försätter svenska att utvecklas. Vem vet hur svenska låter då?
Vi får in nya ord låneord från tex arabiskan. Idag låter dem inte särskilt svenska. Men det gjorde säkert inte alla andra låneord från börja heller. I framtiden kanske dagens låneord börjar användas mer. Sedan har vi fått en massa låneord från Engelskan. Speciellt nu på senaste tid. Såsom mejl och vissa datorspel relaterade ord -
källor
Litteratur
Brodow, B. (1997). Magasinet språkligheter: Från runristare till nätsurfare. Malmö: Gleerups utbildning AB
Filmer:
Svensk språkhistoria förklarad:
https://sliplay.se/helsingborg/play/products/1003572-svensk-sprakhistoria
Binogi: https://www.binogi.se/
Titel på binogi filmerna:
Släktträd
Från forntid till vikingatid
Från vikingatid till nutid
Dialekter och standardsvenska
Lånord
De nordiska språken
Ne:https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi
Ne sökord:
du reformen
folkskola