-
De var kända för sin skeppsbyggnadskonst, handel och sjöfart. De är även kända för skriftspråket. De dog ut när romarriket blev större -
Knossos och Mykene övergavs och blev ruiner, handeln och långresorna upphörde och alla människor gick tillbaka till enklare näringar som boskapsskötsel, jordbruk och fiske. -
Efter knossos övergavs och blev till ruiner övergavs Mykene och blev till ruiner, handeln och de långväga resorna upphörde. Alla människor gick tillbaka till enklare näringar som boskapsskötsel, jordbruk och fiske. forskarna tror att det var Mykene som tog över kreta -
Under antiken var Grekland politiskt splittrat och bestod av en mängd stadsstater vilka fungerade som självstyrande småriken. Huvudingredienserna var grekisk mytologi, litteratur, teater, arkitektur, konst, idrott och filosofi. -
Det blev vapenvila vart fjärde år för att det olympiska spelen skulle vara. Det hölls för att hedra de grekiska gudarna. Det första spelet hölls 776 före Kristus -
Många romare trodde att romare hade börjat byggas av en kung som hette Romulus och att staden var uppkallad efter honom. Troligtvis har Romulus aldrig funnits på riktigt men det finns många myter och sagor om honom. I en av dessa berättelser hade Romulus tillsammans med sin tvillingbror Remus bestämt att staden skulle byggas på den här platsen. Denna tidpunkt blev också startpunkten för den romerska tideräkningen.
-
-
Utvandringen var mellan år 700 f.Kr. till omkring år 500 f.Kr. Till slut fanns det grekiska stadsstater i nästan hela medelhavsvärlden och längs Svarta havets stränder. Södra Italien kallades efter den här perioden ”Storgrekland”. -
Det antika Greklands storhetstid sägs börja redan under 700-talet f.Kr och varade fram till 300-talet f.Kr.
Greklands geografiska läge vid Medelhavet kom att spela en viktig roll för handeln och spridandet av idéer i området. Grekerna koloniserade stora områden runt Medelhavet vilket bidrog till att sprida den grekiska kulturen -
-
Alexanders arme erövrade många grekiska länder. Erövringarna ledde till att grekiska utvandrare byggde omkring 70 nya städer i det erövrade området. Många kallades Alexandria för att hedra krigsherren. -
Konsten att spela teater uppkom i Aten på 500-talet f.Kr. Allt började med en fem dagar lång religiös fest till vinguden Dionysos ära som hölls i staden varje år. Under festen genomfördes en tävling där deltagarna stred om vem som bäst komponerade och framförde körsånger till gudens ära. Ett sätt att vinna var att göra framförandet tydligare. Det kunde man göra genom att införa några talade repliker mellan körsångerna. Så uppstod teatern. -
I Aten infördes demokrati under 500-talet f.Kr.en orsak till att demokrati infördes i Aten var att samhället hade utvecklats och att alltfler människor hade fått det bättre ekonomiskt. Nu ville de också vara med och bestämma över politiken. En annan orsak kan vara att atenarna ville få slut på de starka motsättningarna mellan rika och fattiga i samhället. -
Från början hade stadsstaten Rom varit ett kungadöme men romarna tröttnade på att styras av kungar som inte gjorde något annat än att tänka på sin egen makt Monarkin ersattes därför av en republik. Men Rom utvecklades ändå inte till en demokrati. En anledning till detta var att de rika och mäktiga romarna hittade på ett sätt att köpa proletärernas och andra fattiga medborgares röster. De rika lovade helt enkelt gratis mat eller fritt inträde till nöjen som badhus om de fick de fattigas röster.
-
den persiske kungen skickade sin stora flotta över havet med tusentals soldater för att hämnas på Aten. Staden skulle straffas för stödet till upproret. Men innan den persiska armén hann gå till anfall blev den angripen vid en plats som heter Marathon. Atenarnas överraskningsanfall slutade med stora förluster för perserna som flydde ut över havet igen. Den atenska armén hade segrat trots att den var betydligt mindre än den persiska. -
Tio år senare efter slaget vit Marathon återkom den persiske kungen med en ännu större armé. Nu skulle han krossa allt motstånd vid en plats som heter Thermopyle och som ligger mellan två berg. Där stod ett mycket blodigt slag, Där hade den atenska armén fått stöd av soldater från stadsstaten Sparta. Spartanerna slogs till sista man, men till slut var vägen öppen mot Aten. Staden intogs och brändes av de persiska soldaterna. -
Straks efter slaget vid Thermopyle lurade den atenska flottan in den persiska flottan i en fälla vid ön Salamis. Där krossades båt efter båt och mängder av soldater drunknade. Efter förlusten vid Salamis gav perserkungen upp och återvände hem med det som återstod av armén. -
När Rom blev en republik och underlägger sig Apenninska halvön. Den förste kejsaren Augustus maktövertagande Kristus inleder storhetstiden. Under de följande århundradena erövrar de segerrika legionärerna områden från Britannien i norr till Mauretanien i söder.
-
Peloponnesiska kriget var många väpnade konflikter i det antika Grekland mellan åren 431 och 404 f.Kr. Striden var mellan det attiska sjöförbundet under Aten och det peloponnesiska förbundet under Sparta. dem krigade för att Sparta tyckte att Aten hade för mycket makt. -
Alexander anföll perserriket med hjälp av tiotusentals grekiska och makedonska soldater. Flera av de folk som hörde till perserriket hyllade honom som befriare. När arméerna kom till Egypten mottogs Alexander som en hjälte. Egyptierna utsåg honom till landets farao och började bygga Alexandria till hans ära. Han förde sina soldater till floden Indus. Under resan tillbaka blev han sjuk och dog. Vid sin död var han härskare över det största imperiet hittills i den delen av världen. -
Efter Alexanders död splittrades hans rike i flera mindre imperier som styrdes av greker. Den grekiska kulturen spreds därmed över stora delar av Främre Orienten där den blandades med orientaliska traditioner och idéer. Denna blandkultur kallas hellenism. -
Norr om Grekland fanns det bergiga jordbrukslandet Makedonien, Makedonien var ett grekiskt kungarike. Kung Filip var kung över Makedonien. Filip tog därför tillfället i akt och erövrade hela Grekland, de besegrade grekiska stadsstaterna. Filip var en riktig slagskämpe och ärrad av många strider han saknade även ett öga. Filip var en begåvad härskare och framstående militär strateg. Den makedoniska armén var tidens mest fruktade krigsmaskin som var Filips skapelse. -
Första puniska kriget var det första av de tre puniska krigen och utkämpades 264-241 f.Kr. mellan Romerska republiken och Karthago. År 264 f.Kr. lyckades mamertinerna tillskansa sig Messana på Sicilien. Med Messana som bas genomförde de räder mot andra områden på Sicilien.
-
Andra puniska kriget var mellan 218–201 f.Kr. Andra puniska kriget, som av romarna benämndes "kriget mot Hannibal", var det andra av tre stora krig som utkämpades i olika perioder mellan år 264 och 146 f.Kr.
-
Tredje puniska kriget utkämpades mellan Karthago och Romerska republiken 149–146 f.Kr och var det sista av de puniska krigen. Kriget slutade med att staden Karthago av förstördes av den romerske fältherren Publius Scipio Aemilianus.
-
Det var ett inbördeskrig som låg bakom den Julius Caesars väg till makten samtidigt som han var en framgångsrik fältherre och besegrade fientliga arméer i olika delar av romarriket arbetade han på att få mer makt för egen del. Han lyckades till slut bli utnämnd till diktator på livstid. När det gick rykten om att han ville bli kung blev han mördad av sina motståndare år 44 f.Kr.
-
Antikens start sammanfaller med de olika grekiska och italienska stadsstaternas grundande och första spridning kring 800–700 f.Kr.
-
Spartacusupproret kallades det efter ledaren Spartacus, en slav som ursprungligen kom från Grekland. Det började med att Spartacus och några andra slavar rymde från sina ägare och gömde sig. Det spred sig om deras flykt och fler slavar följde i deras spår och försvann. Till slut hade det uppstått en hel armé med slavar som var beväpnade. Under ett par år slogs de med romerska arméer. Men slavarna besegrades ändå. För att andra slavar inte skulle göra nya uppror korsfästes de sista slavarna.
-
Pax Romana var mellan 27 f.Kr -180 e.Kr. Pax Romana är latin för den romerska freden och det är ett uttryck som används för den period med inre fred i det romerska riket, Kejsar Augustus menade att hans makt över världen skapade den romerska freden, pax romana. Ungefär samma tanke fanns också hos perserna tidigare. I vår egen tid har organisationer som FN och EU utgått från liknande tankar om att alla människor ska kunna leva i en gemensam värld utan krig.
-
Romarrikets framtid på vem som var kejsare. När en kejsare gjorde bra beslut kunde det gå bra för riket. Men en del av dem fick rykten om sig att vara galna och helt otillförlitliga tex som Kejsarna Nero och Caligula. Många av de ”onda” kejsarna blev mördade och satt inte särskilt länge vid makten. Andra styrde under lång tid och erövrade större områden åt riket. Kejsare som Hadrianus och Trajanus hörde till dem som fick gott rykte och ansågs ”goda”. Rom var kejsardöme mellan 27 f.Kr.‒476 e.Kr.
-
Caesar Augustus föddes den 23 september 63 f.Kr. i Rom och dog 14 e.Kr. Han var den förste kejsaren av Romerska kejsardömet och han regerade från 27 f.Kr. fram till sin död.
-
Konstantin 273‒337 fick av de kristna tillnamnet ”den store”, sedan han som förste romerske kejsare tillåtit kristendomen. Frågan om motiven till detta har nästan alltid varit omdiskuterade. Införde han lättnaderna enbart för att han insåg den kristna kyrkans styrka och på så sätt hoppades stärka sin egen ställning eller var han själv kristen?
-
i slutet av 300-talet beslutades att dela romarriket i två delar, det västromerska riket med Rom som huvudstad och det östromerska riket med Konstantinopel som huvudstad. Romarriket hade då sedan lång tid befunnit sig i kris. Men den östra delen av imperiet var mer livskraftig med tätare befolkning och bättre ekonomi. Det visade sig när de germanska folkvandringarna ökade i omfattning under 400-talet. Medan Östrom stod emot anstormningen saknade Västrom kraft att försvara sig.
-
Så småningom blev kristendomen trots förföljelserna större. En av förklaringarna har ansetts vara att den var öppen både för slavar och för kvinnor. Till slut hade kristendomen så många anhängare att den var svår att förbjuda. När också kejsarna själva övergick till kristendomen på 300-talet förbjöds istället de andra religionerna och kristendomen blev statsreligion i romarriket.
-
Det finns olika tankar till romarrikets fall samman vissa tänker att det var för att romarna började förlita sig på slavar och gratis arbetskraft och när armén inte kunde erövra mer land fick de inte fler slavar. Vilket då gjorde att slavar och varor dyrare och kungariket hamlade i en ekonomisk kris men det finns även fler tankar om det.
