Antiken

Kreta/Knossos

2000 BCE

De sjöfarande grekerna seglade allt längre ut på medelhavet och till slut kom de fram till ön Kreta. Ett centrum för handel uppstår på Kreta. I knossor på ön Kreta byggs ett stort kungapalats. Ett kungapalats, en bra handel och ett skriftspråk är tecken som gör Kreta till Europas första civilisation. En högkultur uppstår också. Den kallades Minoiska kulturen. Kulturen försvinner omkring 1400 f.Kr.

Antikens grekland

Period: 2000 BCE to 323 BCE

Mykene

1200 BCE

Vid Mykene bildades ett grekiskt kungarike och handlen med fenicerna var viktig. Det byggdes också ett stort kungapalats. Kungaritket försvann troligen på grund av krig, vulkanutbrott eller jordbävningar.

Fenicierna

1100 BCE

Fenicierna behärskade handlen i medelhavet. De härstammade från var dagens Libanon ligger. De spred ett alfabete till grekerna. De var också kända för att bygga skepp.

Olympiska spelen

776 BCE

De olympiska spelen var de största idrottstävlingarna under antiken. De hölls vart färde år och var alltid i staden Olympia. Namnet "Olympiska spelen" kommer från stadens namn. Under spelen hade man vapenvila.

Rom grundas

753 BCE

Rom börjar när kungen Romulus grundlägger det. Därför blir år 753 f.Kr. starten till romarnas tidsräkning. Staden Rom är börjarn till romarriket.

Rommarriket

Period: 753 BCE to 476

Stadsstater växer fram

700 BCE

Grekerna kunde odla upp flera nya områden på grund av den ökade handlen under järnåldern. Detta ledde till stadsstater längs kusten. Detta slutade ungefär vid 500 f.Kr. En stadsstat är när staden och området omkring är självstyrt av en ledare.

Homeros

700 BCE

Han levde på 700-talet f.Kr. och räknas som Greklands och Europas första författare. Han har skrivit Iliaden och Odysséen.

Kolonisationen börjar

700 BCE

Med den nya grekiska högkulturen kom det problem. Det blev svårt att odla på nya platser. Maten börade ta slut, eftersom befolkningen ökade. De unga och ogifta männen blev tvugna att utvandra från deras hemstäder och bygga nya. Detta blev grunden i grekisk handel i medelhavsområdet.

Epoken antiken inleds

700 BCE

Medelhavsområdet dominerades av grekisk och romerisk kultur. Det började omkring år 700 f.Kr när de grekiska stadsstaterna växte fram. Det slutade på 400-talet e.Kr när västromerska riket gick under.

Mynt

625 BCE

Grekerna var näst först i världen att använda mynt och de lärde sig att tillverka dem från Lydien som ligger i nuvarende Turkiet. De som var först var de som kom fårn Lydien.

Persernas erövningar

550 BCE

Perserna hade erövrat stora delar av land från Indus i öst, till Grekland i väst. De byggde den första superstaten.

Rom blir republik

509 BCE

År 509 f.Kr. fördrevs den sista etruskiske. Efter det gjordes Rom till en republik alltså en stat där folket väljer sin ledare. Det var de tuffa, manliga och romerska bönderna och några rika som hade makten. De stiftade sina lagar och bestämde, men de rikare hade fler röster än de fattiga p.g.a de betalade mer skatt.

Athens demokrati

500 BCE

I Athen uppfann man en typ av demokrati. Det var som direkt demokrati nu. Man behövde vara man och medborgare för att rösta. Man samlades var nionde dag för att besluta om t.ex. lagar, krig eller ekonomi.

Slaget vid Maraton

490 BCE

Persiska kungen skickade sin stora flotta över havet för att hämnas på Aten. Men före de hann anfalla blev de angripna vid staden Maraton. Efter de hade förlorat mycket av flottan rymde perserna.

Grekisk Teater

486 BCE

Konsten att spela teater uppfanns på 500-talet f.Kr. Det kom från en tävling i en religös fest. Man skulle komponera och framföra körsånger till vinguden Dionysos.

Slaget vid Termopyle

480 BCE

Tio år efter slaget vid Maraton kom en ny persisk kung och hade med sig en ännu större armé. Slaget skedde vid Termopyle, en trång passage genom bergen om Aten. Där hade den atenska armén fått stöd av spartal, men ändå om de hade fått stöd hade perserna överlägset mer soldater. Efter en hård strid lyckades perserna komma igenom och bränna ner staden.

Slaget vid Salamis

480 BCE

Efter att perserna brännt ner staden lurade den atenska flottan dem in i en fälla som låg vid ön Salamis. Där krossades flertal av persernas skepp. Efter den stora förlusten för perserna gav den nya kungen Xerxes upp och återvände hem.

Rom kontrollerar den Apenninska halvön

475 BCE

Vid 475 f.Kr fanns det ungefär 20 stycken olika folkslag som bodde på Apenninska halvön. När staden Rom växte fram uppstod konflikter mellan de olika folkstammarna. I striderna segrade romarna och blev en stadsstat med makten över hela landet.

Peloponnesiska kriget

431 BCE

Ett av flera slag 400-talet f.Kr. Kriget skedde mellan Aten och Sparta. Sparta blev missnöjd för att Aten försökte visa att de var de som skulle styra den delen av grekland. Andra stadsstater runtomkring drogs med i krigen.

Alexander den store

336 BCE

År 336 f.Kr. tog pris Alexander över kungatronen i Makedonien efter sin döde far Filip. Man kallar honom "den store" för att han hade varit härskare över det största imperiet tills dess.

Makedonien

330 BCE

Krigen mellan de grekiska stadsstaterna tog slut i slutet av 300-talet f.Kr. för att stadsstaterna hade tvingats in i förbund som leddes av kungen av makedonien. Kungen av Makedonien hette Filip. Han ledde stadsstaterna till anfall mot persserriket och vann många strider.

Hellenismen

323 BCE

Alexander dör 32 år gammal, men det är oklart hur han dog. När han dog säger man att antikens grekland tog slut. Riket kunde inte hålla samman efter hans död. Alla slogs om att få efterträda honom och till slut splittrades riket. Perioden efter kännetecknas av hellenism. Det betyder att den grekiska kultur som spreds till detta område ansågs det finaste och dominerade.

Första Puniska kriget

264 BCE

Rom och Kartago hade sedan länge kämpat om Sicilien och år 264 f.Kr bröt det första puniska kriget ut. Kriget slutade år 241 f.Kr vid ett sjöslag när Rom besegrade Kartago.

Andra Puniska kriget

218 BCE

I andra Puniska kriget förlorade Kartago nuvarende Spanien och mycket av deras rikedomar. Det slutade år 201 f.Kr när romarna brände upp deras flotta.

Tredje Puniska kriget

149 BCE

Romarna omringade staden Kartago och anföll staden. Romarna segrade år 146 f.Kr då kriget slutar. Romarna brännde ner staden, plöjde fåror i marken och hällde salt så att man aldrig skulle kunna odla i Kartago igen.

Julius Caesar

100 BCE

Julius Caesar var en av Romarikets viktigaste och största ledare. Han skaffade sig makt genom att erövra landsområden och att sammarbeta med Kleopatra som var drottning över Egyptien. Han utropade sig även till imperator.

Spartacusupproret

73 BCE

I Capua överföll en grupp gladiatorer sina vakter med knivar och flydde. Efter detta blev det ett slavuppror i tre år, som var nära att störta romerska staten. Allt slutade med att tusentals slavar korsfästes. Spartacusupproret är nämnt efter deras ledare Spartacus.

Kejsare Augustus

63 BCE

Augustus levde från 63 f.Kr till 14 e.Kr. Han bytte sitt namn när han blev kejsare. Innan hette han Octavianus. Han var första kejsaren efter romerska republiken tog slut.

Rom blir kejsardöme

27 BCE

Det blev ett imperium efter Roms republik med en serie av kejsare. Det började år 27 f.Kr när Caesar adopterade Octavius och det slutade år 395 e.Kr när Theodosius dog.

Pax Romana

27 BCE

Pax Romana är namnet för den inre freden i romerska riket från Kejsare Agustus till Marcus Aurelius. Detta gällde bara inom landet så att romarna kunde fortsätta kriga mot andra riken.

Kejsare Konstantin

272

Konstantin föddes år 272 e.Kr och dog år 337 e.Kr. Han är känd för att ha tillåtit kristendomen i romariket vilket ledde till att det blev stadsreligionen senare. Han grundade också huvudstaden Konstantinopel år 325.

Kristendomen blir statsreligion

380

Efter att kejsare Konstantin tillät kristendomen i romerska riket gjorde Theodosius det till stadsreligion år 380 e.Kr i ett försök att ena riket.

Romarriket delas

395

På grund av en okontrolerbar armé, växande anarki och en ekonomisk kris höll Rom på att falla samman. Kejsare Diocletanus ville undvika att splittra det i flera småstater. Han bestämde att han och sin vän Maximianus skulle ta hand om varsin halva av riket, Diocletanus tog den östra och Maximianus den västra.

Romarrikets fall

476

Den sista västromerska kejsaren, Romulus Augustulus, dog år 476 e.Kr och därför räknar man det som romarrikets fall. Men östra delen levde kvar tills år 1453 e.Kr. Västrom kunde inte leva kvar eftersom de inte kunde försvara sig mot germanfolket som anföll dem.