-
jorden vart fattig på näring snabbt för att man inte hade redskap som bearbetade jorden på djupet så det var samma jord som man odlade på varje år.
Djuren var en stor del av. Bodde inne med människorna under vintern. Dem svältföddes. Man odlade inte foder åt dem. Dem var mycket mindre än vad dem är idag vilket betyder mindre produkter. Man skulle börja gräva diken. Bönderna var inte nöjda med det nya styret och kraven som vart. därav upproren. nästan hela befolkningen jobbade med jordbruket. -
-
leddes av biskopen i Västerås år 1524-1525. dem ville att Stureregimen skulle återinsättas
-
andra bondeupproret 1527-1528. leddes av en person som kallades dalajunkern. han sa att han var Nils, Sten Stures son och den rättmätige arvingen till Sverige
-
tredje bondeupproret 1531-1533. den största anledningen till missnöjet var klockskatten som hade inläts av kungens fogdar. församlingarna erbjöds att dem kunde köpa sig fria från klockskatten men dem gjorde uppror och motstånd istället
-
var ett bondeuppror mot Gustav Vasa. Nils Dacke lede den, orsaken va det starka missnöjet av att Vasa försökte stärka centralmakten vilket dem inte ville för Småland hade alltid varit ganska självständiga
-
1596-98 Svåra år med missväxt. drabbade speciellt Västergötland. man sa att man kunde se människor äta sina egna fingrar av hungersnöd
-
väldigt likt 1500 talet. var först vid 1700 talet det började hända saker. odlade korn, havre, råg, lin och rovor.
-
lantmäteriet med deras föregångare har bedrivits från 1628 så vi har kartor och administrativa handlingar från då.
-
Olaus Rudbeck började odla potatis i botaniska trädgården 1655 men syftet då var prydnadsväxt. det var inte fören senare den vart populär.
-
den stränga vinterkylan var så hård att det t.o.m. var svårt att lossa barken från träden. Som sista utväg åt man agnar, gräsrötter och missnerot. Full hungersnöd i Sverige. Vägarna var fulla av tiggare. I Sverige skall 80 000 människor ha hungrat ihjäl.
-
1708-1709 Hela landet drabbades av missväxt.
-
Mårten Triewald fick i uppdrag 1726 att bygga en ångmaskin som blev Sveriges första. den driftsattes 1728 vid Norra Silverbergsgruvan. den funkade inte så bra och var krånglig. Han försökte bygga en större men misslyckades vilket ledde till att ångmaskiner fick ett dåligt rykte och man gjorde inte ett nytt försök förrän 1760-talet.
-
-
4500 bönder och soldater protesterade mot krig och dyrtid av dem ekonomiska följderna av kriget mot Ryssland av att tåga till Stockholm. 140 personer dog
-
1757-1762
var den första jordbruksreformen. gjordes med syftet att förbättra jordbruket. man kunde begära skifte och bytta tegar med varandra för att få mer sammanhängande åkrar och då lättare att bruka -
1785 den första ångmaskindrivna vävstolen.
-
man började använda hästar i gårdsarbetet istället för oxar
-
1803-1807. enskiftet innebar att varje bondes jord skulle föras ihop om möjligt till ett ända stycke istället för massa tegar på olika ställen
-
skiftet genomfördes mera planmässigt denna gång. den utfördes vid olika tidpunkter. man ville att ens ägor skulle vara sammanhängande och ligga i närheten av gården. varje bonde fick 2-3 åtskilda åkrar.
-
-
1867-1869
-
1869 Hungersnöd i nästan hela landet. Folket svalt, djuren likaså. Pga. undernäring och sjukdomar orsakade av denna svält så var döden ett bekant inslag i många familjer. Människor sökte sig till nya platser inom Nordens gränser men somliga valde att emigrera främst till Nordamerika, "Det Förlovade Landet", men även till övriga Europa.
-
följd av inflyttandet till städerna och förändringen i jordbruket efter det
-
1882 tillverkades den första i Sverige, det är en skördemaskin. Den var dragen av hästar fram tills traktorerna kom och tog över.
-
-
det var strejk och hungerkravaller av oro och livsmedelsbrist
-
mjölkmaskinen började tillverkas i Sverige
-
är miljömärkning för mat
-
vi började tillämpa EU:s jordbrukspolitik