Antiken

Fenicierna

3000 BCE

Känt folkslag, kända för skeppbyggnadskonst, handel och sjöfart, de var även kända för sitt skriftspråk, "dog ut" när romarriket blev större.

Knossos/Kreta

1900 BCE

Kreta bestod av många olika små riken, men den mest omtalade plats var palatset i orten Knossos, och man har vid senare tid lagt märke till ett skriftspråk i palatset, och därför kan Knossos på Kreta uppfattats som Europas första civilisation. Europas civilisationer drabbas av olika katastrofer och palatset överges och blir till ruiner någon gång mellan 1500 - 1100 f.Kr.

Mykene

1700 BCE

Mykene är en ort i Grekland med många arkeologiska fynd, det var i produktion mellan 1700-1200 f.Kr. Det övergavs ungefär samtidigt som Knossos, anledningen till att så många städer överges på denna tid är på grund av olika kriser i Europa vilket leder till att områden överges.

Stadsstater växer fram

900 BCE

Antikens Grekland var ett mycket större område en vad landet Grekland är idag, och det var så pass stort att man ansåg att man inte skulle kunna styra riken som en nationalstat, vilket Grekland är idag, därför beslutade man att skapa olika stadsstater, som hade sitt eget självstyre. Antikens Grekland var ett av de första riken med stadsstater, men ca 200 år senare, på 700-talet f.v.t, sprids idén runt hela medelhavet.

Tidsepoken antiken inleds

800 BCE

Det man idag brukar kalla "antiken" är en epok som inleddes ca 800 f.v.t, och man anser att den slutar år 476 e.Kr. på grund av att det västromerska riket gick under vid denna tid.

Olympiska spelen

776 BCE

Olympiska spelen var friidrottstävlingar som ägde rum i orten Olympia för att hedra de grekiska gudarna, hölls var fjärde år.

Roms grundande

753 BCE

Många påstår att Rom bildades då de två bröderna Romulus och Remus skapade staden år 753 f.Kr. På senare tid har man däremot sett detta mer som en legend och arkeologer kunnat bevisa början på Rom då området började som en liten stad vid floden Tibern, och med tanke på att staden låg så pass nära floden, blev staden så småningom en populär plats för handel. Detta ledde till att Rom blev större och större, och började delta i krig, och Romarriket började bildas.

Kolonisationen börjar

700 BCE

År 700 f.v.t börjar en kolonisation växa fram, en stor anledning till detta är att riket är väldigt överbefolkat, detta hade stora påverkningar då det snabbt blev brist på t.ex. mat, och därför skickade man ut yngre personer för att ta kontroll över områden för att riket skulle få bl.a mer mat och rikedom.

Grekiska antikens storhetstid

700 BCE

Det som idag anses som antikens Greklands storhetstid är ca 700-300 f.v.t, och idag räknas antikens Grekland till ett av de största antika riken.

Antikens Grekland storhetstid

Period: 700 BCE to 300 BCE

Grekisk teater

500 BCE

Började med en fem dagar lång fest för att hedra vinguden Dionysos som hölls varje år, under festen genomfördes en tävling, deltagarna framförde körsånger till gudens ära. Ett sätt att vinna tävlingen var att vara tydlig genom att införa repliker i framförandet, och därav skapades teater, man lät bygga en stor teater i Aten som blev väldig populär och därför spreds idén runt hela medelhavet.

Persernas erövringar

500 BCE

En stor anledning till att perserna blev så pass stora är tack vare Kung Kyros. Efter ett krig mot Medien, det som idag är nordvästra Iran, stod Kyros som ensam härskare över hela den iranska högplatån, samtidigt var riket Babylon i en konflikt mellan en del av kungasläkten och prästerna i huvudstaden, detta ville Kung Kyros utnyttja till att göra sitt rike större och därför anföll Kyros och hans arméer, och perserna tog över område efter område, och idag räknas riket till ett av de största.

Demokrati i Aten

500 BCE

Demokrati infördes i stadsstaten Aten, efter att tidigare har styrts av bl.a monarki och tyranni. Forskare tror att ändringen berodde på att området blivit rikare och invånarna fått det bättre ekonomiskt, däremot var det endast var tionde invånare som hade rösträtt, antagligen för att ens familj hade varit tvungen att bo i stadsstaten i generationer för att man skulle få rösta, man var även tvungen att vara engagerad i stadens försvar.

Rom blir republik

500 BCE

Rom blev en republik ca år 500 f.v.t, då Roms sista kung Tarquinius Superbus störtades då. Republiken höll ihop i ca 450 år, då det under slutet av republikens tid skapades många inbördeskrig, och därför blev Rom sedan ett kejsardöme.

Romarriket Tidsepok

Period: 500 BCE to 476

År 476 e.Kr. föll det västromerska riket, och därför brukar man säga att tidepoken slutar här.

Slaget vid Marathon

490 BCE

Slaget vid Marathon var ett krig mellan antikens Grekland och Perserriket, och det räknas till ett av de stora perserkrigen. Den grekiska armén bestod av ca 10 000 man, medan perserna var runt 30 000, däremot slutade det i att grekerna segrade och kunde därför driva tillbaka perserna.

Slaget vid Thermopyle

480 BCE

Slaget vid Thermopyle höll på i tre dagar, och räknas precis som slaget vid Marathon som ett av de persiska krigen. Slaget ägde rum vid bergspasset Thermopyle, som ligger ca 15 mil ifrån den tidigare stadsstaten Aten, i slaget deltog stadsstaten Aten som även fick stöd av Sparta, de skulle slåss mot perserna, och det ledde till att de persiska soldaterna lyckades ta sig in i Aten och bränna staden.

Slaget vid Salamis

480 BCE

Strax efter att perserna bränt ner stadsstaten Aten under det kända slaget vid Thermopyle, lyckades den Atenska flottan lura perserna i riktning mot ön Salamis, och där lyckades Aten segra och många av de persiska båtarna förstördes vilket ledde till att väldigt många persiska soldater drunknade, efter slaget beslutade perserkungen att ge upp och återvända hem med de överlevande soldaterna.

Peloponnesiska kriget

431 BCE

Sparta blev efter deras allians med Aten trötta på Atens växande makt, då det var Aten som ledde krigen och Sparta lade sig under för att stötta, men efter några år av krigande beslutade sig stadsstaterna för att sluta fred, men den blev däremot väldigt kortvarig, och denna gång fick Sparta stöd av perserna, efter några års krigande orkade inte Aten längre, staterna slöt fred år 404 f.v.t, dock under hårda villkor för Atens del, och Atens sjömakt var inte längre lika stor som förut.

Kung Filip av Makedonien

382 BCE

Kung Filip var en makedonisk kung 300-talet f.v.t, han föddes i Pella år 382 f.v.t och blev mördad i Aigai år 336 f.v.t. Kungen var även känd för hans sjöröveri och dels som Alexander den stores far.

Alexander den store

356 BCE

Alexander den store föddes år 356 f.v.t, Alexander var en ung kung i Makedonien med stora planer, han ville att de grekiska stadsstaterna skulle bilda ett förbund med Alexander som ledare, de flesta av staterna gick med i förbundet, och Alexanders plan var att de tillsammans skulle ta över hela perserriket, och efter erövringen såg många Alexander som en befriare och en stor hjälte, och därför byggde väldigt många städer till hans ära.

Hellenismen

323 BCE

Efter Alexander den stores död höll hans stora imperium inte ihop längre, hans generaler ville allihop efterträda honom, men det slutade i att riket splittrades i flera olika delar, men efter Alexanders erövring av perserriket hade många greker utvandrat till de nya städerna som byggdes i hans ära. Detta ledde till att det grekiska språket blev mer populärt, och många kunde det. Detta kulturmöte är det vi idag kallar för "Hellenismen"

Rom kontrollerar den Apenninska halvön

300 BCE

Omkring år 300-200 f.v.t, underlägger de sig Rom den Apenninska halvön, och börjar därav kontrollera den.

Första puniska kriget

264 BCE

År 264 f.v.t utbröt ett krig mellan Kartago och Rom, och en stor anledning till krigets början var makt och handel, och även att Kartago ägde de italienska öarna Sicilien, Sardinien och Korsika. Kartago hotade Sicilien, och detta reagerade romarna på. Romarna fick under kriget stöd av grekerna och de byggde en flotta med många fartyg, efter 23 år av krigande, gav Kartago år 241 f.v.t upp, och de fick lämna över Sicilien till romarna, Kartago fick även betala väldigt mycket skadestånd till Rom.

Andra puniska kriget

218 BCE

Efter det första puniska kriget, sökte Kartago hjälp i Spanien efter sina förluster mot Rom, och där fick de skicklige fältherren och ryttaren Hannibal befälet. Hannibal ville framstå som en befriare i Italien, och därför begick sig Hannibal, 60 000 män och 37 stridelefanter mot Rom år 218 f.v.t, däremot var det få städer som ville stötta Hannibal, och de flesta ställde sig på Roms sida, i ca 15 år härjade Hannibal i olika delar av Italien, och slog många av de romerska härarna i många slag.

Tredje puniska kriget

149 BCE

Efter Hannibals många slag och erövringar, började romarna oroa sig mer och mer för Kartago, då riket bara blev större och större, den romerska politikern Cato avslutade alltid sina tal med " för övrigt anser jag att Kartago bör förstöras". Därför bestämde sig senaten för att starta ett nytt krig, och år 146 f.v.t förstördes Kartago, och av 700 000 invånare överlevde 50 000, och de överlevande såldes som slavar, och efter kriget var romarna ensamma härskare över Medelhavsområdet.

Spartacusupproret

73 BCE

Spartacus var en så kallad gladiator och slav i Rom, han ledde ett uppror. Spartacus och ett gäng andra Gladiatorer år 73 f.v.t överföll sina vakter med bl.a stekspett och knivar och därefter flydde de, och detta var början på upproret. Upproret pågick i tre år, och det var nära att störta hela den romerska staten, däremot slutade det i att flera tusen slavar korsfästes längs vägen Via Appia, som var "ingången" till Rom, man korsfäste slavarna som en varning för att inte göra uppror mot staten.

Julius Caesar

46 BCE

Gajus Julius Caesar, var en romersk politiker, som föddes år 100 f.v.t. Redan vid 30-årsåldern lyckades Caesar bli senator och en av romerska republikens ledande politiker. Någonstans runt år 60 f.v.t, kom han till makten och blev roms första härskare i form av ett "triumvirat", vilket var en sorts trio som härskade tillsammans, med Pompejus och Crassus. Julius Caesar lyckades därefter utropa sig själv till diktator, men detta ledde till att han blev brutalt mördad.

Pax Romana

27 BCE

Pax Romana, var en fred som Kejsare Augustus inledde, då Augustus ville fokusera på bl.a handel istället för krig. Denna fred höll på i drygt 200 år, fram till år 180 e.Kr.

Rom blir kejsardöme

27 BCE

Kejsardömet Rom började med att Julius Caesars adoptivson Gaius Octavius, som sedan blev "Kejsare Augustus" tog makten. Rom påverkades väldigt mycket av de olika kejsarna, då riket gick väldigt bra när de hade t.ex. kloka kejsare, medan mindre kloka kejsare påverkade riket väldigt negativt. Kejsardömet varade i ca 500 år, fram tills år 476 e.Kr. då den siste västromerska kejsaren avsattes, kejsardömet var som störst på ca 100-talet e.Kr. då t.ex. många nutida stora städer byggdes.

Kejsare Augustus

27 BCE

Efter Julius Caesars död och inbördeskrigen fick den unge Gaius Octavius, som senare blev "Kejsare Augustus" bli härskare över det stora riket. Augustus ville inte bli diktator som sin far, och han sa att han inte ville ha mycket makt och blev därför väldigt omtyckt av både senaten och folket, han lyckades på så sätt bli Roms första kejsare, och detta blev starten på en fredlig period med bra handel i staden Rom.

Kejsare Konstantin

313

Kejsare Konstantin föddes år 272 och var en romersk kejsare som bl.a var känd för att släppa in den nya religionen kristendom till Rom, då han själv bekände sig som kristen, och man brukar säga att han tog "första steget" till att Rom skulle bli kristet. År 313 styrde Konstantin över den västra delen av romarriket och Licinius och Maximus Daia styrde över den östra delen, Konstantin och Licinius beslutade då att införa allmän religionsfrihet. Han flyttade även huvudstaden till Konstantinopel.

Kristendomen blir statsreligion

391

Romarna började efter ett tag se den kristna religionen som ett hot då religionen växte väldigt snabbt, då de flesta fick gå med i den nya religionen, och det var t.ex. väldigt många slavar och kvinnor som anslöt sig till religionen då de möjligtvis känt sig "utstötta" av de andra kulturerna, och kristendomen stod mer för jämlikhet än de andra religionerna, och år 313 blev kristendomen laglig i Rom. Till slut var kristendomen så stor att den år 391 blev förklarad som statsreligion i Rom.

Romarriket delas

395

Romarrikets delning började redan år 284 när Diocletanius blev utnämnd till romersk kejsare, när han fick makten höll det romerska riket på att få ett sammanbrott, det pågick många krig och uppror, och därför bestämde sig kejsaren för att utnämna sig själv till härskare i väst, och sin vän till härskare i öst, däremot var detta bara två administrativa hälfter, och därför ingen riktig splittring, däremot blir riket bara svagare och svagare, och därför beslutar man år 395 att splittra riket.

Romarrikets fall

476

Efter att romarriket splittrats började det gå bättre för det östromerska riket med bl.a ekonomi och befolkning, medan det västromerska riket blev attackerat gång på gång, och blev bara svagare och svagare, då det gick sämre med bl.a ekonomi, försvar och politik. År 476 blev därför den siste västromerska kejsaren, Romulus Augustulus, avsatt, och därför brukar man säga att detta var romarrikets fall, däremot levde det östromerska riket vidare fram till år 1453, ca 1000 år senare.