-
På 1700-talet var läskunnigheten i Sverige omkring 90 procent.
-
Tiden innan förändringen hade jordbruket vanligtvis varit utspritt och förlagt till mängder av små jordplättar i trakterna kring byarna. Men i samband med skiftesreformerna omfördelades byarnas jord och slogs ihop till större stycken. Det hela fick som följd att många av de gamla byarna splittrades varefter folk antingen flyttade in till städerna för att jobba med annat eller ut på den omkringliggande landsbygden för att odla upp nya marker.
-
I början av 1800-talet genomgick jordbruket i Sverige stora förändringar och omorganiserades genom de s.k. skiftesreformerna.
-
Under 1800-talet inrättades det moderna skolväsendet i Sverige. Folk fick därmed bättre utbildning än tidigare. I takt med att folk blev bättre på att läsa ökade också användningen av dagstidningar och annan litteratur. Liberalismens idéer spreds i samhällets alla skikt och väckte debatt för sociala reformer. Samtidigt växte olika folkrörelser fram i Sverige.
-
Den odlade arealen ökade därför kraftigt under 1800-talet samtidigt som den framväxande industrin i tätorterna fick mer arbetskraft. Ny teknik gjorde också jordbruket effektivare och nya växtslag gav bättre skördar som kunde livnära fler människor.
-
Efter det misslyckade finska kriget 1808-1809, hade Sverige förlorat hela Finland till Ryssland
-
Gustav IV, avsattes mars 1809 och en ny konstitution introducerades.
-
Karl XIII valdes till kung men han var oförmögen att styra och en man vid namn Karl August valdes till Kronprins
-
I september gjordes en fred med Ryssland och Finland förlorades för alltid.
-
Under Karl XIV Johans regeringstid fördes en konservativ politik i Sverige, men på 1840-talet inleddes en liberal reformperiod. Riksdagen beslutade om allmän folkskola och näringsfrihet.
-
Karl August dog 1810. En av Napoleons Marshals
-
År 1865 avskaffades ståndsriksdagen och ersattes av en tvåkammarriksdag. Reformen innebar en kompromiss, där rösträtten var begränsad efter egendom och inkomst. Första kammaren fick en tydlig överklassprägel och i andra kammaren dominerade bönderna.
-
I april 1812 bildade Karl John en allians med Ryssland mot Napoleon
-
År 1813 gick Sverige med i kriget mot Frankrike.
-
I slutet av året vände sig Karl John till Danmark. Den danska kungen styrde Norge och Karl John önskade att göra det själv. Här lyckades han.
-
I januari 1814 lämnade danskarna norge till Sverige.
-
I freden i Kiel avträder Danmark Norge till Sverige. Detta leder till ett kortvarigt krig mellan Sverige och Norge – som svenskarna vinner – varefter de båda länderna förenas i union under en gemensam kung. Expeditionen till Norge är Sveriges hittills sista krig.
-
Sverige kompenserade förlusten med att erövra Norge, som 1814 tvingades Norge att bilda en union med Sverige. De två länderna hade separata förvaltningar men samma kung och en gemensam utrikes- och försvarspolitik. Många norrmän var missnöjda med unionen och ville att Norge skulle bli självständigt.
-
Tvångsäktenskapet mellan de båda länderna varade därför inte mer än i knappt hundra år.
-
1818 blev fransmannen Jean Baptiste Bernadotte kung i Sverige under namnet Karl XIV Johan. Han lärde sig aldrig svenska, men det behövdes inte. Han hade inte någon kontakt med vanligt folk, och de flesta i hans närhet talade franska.
-
1832 Göta kanal öppnas. Kanalbygget är en teknisk triumf och ett typiskt exempel på dåtidens stora infrastrukturella projekt i Europa.
-
1836 startades den första tändsticksfabriken i Sverige och tolv år senare uppfann en av delägarna Edvin Gustaf Pasch, säkerhetständstickan.
-
När folkskolan infördes 1842 kunde redan alla i Sverige läsa
-
Oscar övertog styrelsen 8 mars 1844 (han kröntes i Stockholm 28 september 1844 men blev inte krönt i Norge)
-
Kring mitten av 1800-talet hade potatisen blivit det viktigaste livsmedlet för befolkningen. Sveriges befolkning ökade därför kraftigt under 1800-talet.
-
Förändringarna gjorde att bönderna fick det bättre. Bondeklassen blev också en stark politisk maktfaktor i riksdagen under den här tiden.
-
Ogifta kvinnor skaffar sig rätt att arbeta inom handel 1846
-
Omkring 1,2 miljoner svenskar utvandrade till USA under tiden 1850-1930. Av dessa återvände cirka 200 000. Största utvandringen skedde från Småland och Halland. Mot slutet av 1800-talet fanns 49 000 svenskar i Chicago. Det var fler än i Norrköping.
-
Vid mitten av 1800-talet började Sverige industrialiseras.
Industrialiseringen av Sverige startade vid sågverken i Norrland där trävaror kunde utvinnas för export till utlandet. -
Ångmaskiner hade nu ersatt vattenkraft och gjort det möjligt att anlägga nya sågverk och industrier var som helst. De tidigare sågarna drevs av vattenhjul och var därför tvungna att ligga vid forsar som dessutom ofta frös till is under vinterhalvåret.
-
Med de nya ångmaskinerna behövde man inte längre ta hänsyn till vattenströmmar eller årstider. Ångmaskinerna underlättade också sågningen av virket, vilket ökade produktionen. Timmer flottades på älvarna ner till kusten där sågverksindustrierna låg, varifrån trävarorna sedan fraktas vidare med båt.
-
Under Krimkriget 1853-56 fanns stora planer på att ge sig in mot Ryssland för att återvinna Finland
-
Kvinnor skaffar sig rätt att undervisa i småskolan 1853
-
Kyrkoplikten avskaffades 1855
-
Den 5 mars 1856 öppnades den första normalspåriga järnvägen i Sverige. Lokomotivet Oscar drog fyra person och två godsvagnar i 34 kilometers hastighet från Örebro till Nora stad. Det var många som fruktade och misstrodde de första tågen.
-
De nya förbindelserna gynnade den framväxande industrin som nu kunde placeras mer strategiskt än tidigare. Detta utnyttjades inte minst inom järnhanteringen som var beroende av goda transportmöjligheter.
-
Ogift kvinna över 25 år blir myndig efter ansökan 1858
-
Genom 1862 års kommunallagar reducerades kyrkans makt
-
Kommunalrösträtt 1862
-
Kvinnor skaffar sig rätt att driva företag 1864
-
År 1864 infördes ett förbud i Sverige att använda barn under 12 år i fabriksarbete. Detta förbud efterlevdes inte alltid, speciellt inom tändsticksindustrin där 85 procent av arbetarna var barn.
-
År 1866 fick Sverige den nya tvåkammarriksdagen, men inkomstspärrar gjorde att endast 5,6 procent av befolkningen hade rösträtt.
-
Fotbollen introducerades i Sverige under 1870-talet
-
Kvinnor skaffar sig rätt att ta studenten som privatister 1870
-
Från och med 1870-talet började också den svenska verkstadsindustrin och textilindustrin att utvecklas. Samtidigt medförde nya metoder för tillverkning av stål och pappersmassa ett uppsving för de gamla basnäringarna.
-
Sveriges första fackföreningar uppkom på 1870-talet
-
Kvinnor skaffar sig rätt till akademisk examen 1873
-
Bilden visar några smeder och gjutare med lärlingar i fullt arbete inne i ett stålverk. 1874-1938
-
Kvinnor skaffar rätt att välja make 1884
-
År 1885 var medelarbetstiden 12 timmar inom den svenska industrin.
-
1889 Socialdemokratiska Arbetarpartiet (SAP) grundas under Hjalmar Brantings ledning. Vid denna tid växer arbetarrörelsen snabbt till följd av att industrialiseringen tar fart.
-
1889 grundades det socialdemokratiska arbetarpartiet. Därmed lades också grunden för samhällets framtida demokratisering.
-
När efterfrågan på papper till tidningar och böcker ökade i slutet av 1800-talet, omformades en stor del av trävaruindustrin till den då mer lönsamma pappersmassaindustrin.
-
Första folkparken invigdes i Malmö 1892
-
1897 Ingenjör Salomon August Andrée försöker nå Nordpolen med luftballongen ”Örnen”, men expeditionen misslyckas och alla deltagarna omkommer. Resterna av Andrée och hans färdkamrater påträffas först 1930.
-
Vid slutet av 1800-talet hade det gamla patriarkala samhällssystemet (det gamla bondesamhället) luckrats upp. Folk från de lägre samhällsskikten kunde styra över sina liv i större utsträckning än tidigare,
-
Landsorganisationen (LO) bildas år 1898.
-
I slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet hade den svenska industrin fått en egen karaktär. Inom verkstadsindustrin hade en ”snilleindustri” växt fram som främst baserades på svenska uppfinningar inom elektronik och kemi.
-
Framgångarna inom industrin förde med sig att arbetarnas löner höjdes. Detta ökade också den inhemska (svenska) marknaden för såväl industrins som jordbrukets produkter eftersom fler hade råd att köpa företagens varor
-
År 1900 hade Sverige 5 miljoner invånare. Stockholm hade 300 000 invånare, Göteborg 130 000 och Malmö 60 000.
-
Kvinnor skaffar sig rätt till fyra veckors ledighet utan lön vid barnsbörd 1901
-
1901 Allmän värnplikt införs. Samma år börjar nobelprisen delas ut.
-
Unionsupplösningen mellan Sverige och Norge ägde rum i Karlstad 1905 varefter de båda länderna fick sina nuvarande gränser.
-
1909 Storstrejken: LO proklamerar allmän strejk som svar på ett hot om lockout från SAF. Omkring 300 000 arbetare deltar, men strejken slutar i nederlag. LO saknar de nödvändiga resurserna för att föra en utdragen kamp.
-
Pappersmassa – 1914 världens största exportör
-
1914 ”Bondetåget” i Stockholm, med över 30 000 deltagare, demonstrerar för ett starkare försvar. Genom det i vänsterkretsar hårt kritiserade ”borggårdstalet” stöder Gustaf V bönderna och tar avstånd från den sittande regeringen under liberalen Karl Staaff, vilken därför avgår. Den inrikespolitiska krisen avmattas dock av första världskrigets utbrott.
-
Utbrott av första världskriget. Sverige var neutral. 1914
-
Rätt till skilsmässa efter medling 1915
-
1917 Parlamentarism genomförs i praktiken i samband med att liberalerna och socialdemokraterna bildar regering. Samma år införs Brattsystemet (motboken) för att begränsa alkoholkonsumtionen (avskaffas 1954).
-
1918 Spanska sjukan förhärjar Sverige. Katastrofen, som drabbar hela jordklotet, räknas som 1900-talets största epidemi. Den skördar fler offer än första världskriget.
-
Kvinnor skaffar sig kommunalrösträtt 1919
-
Gift kvinna myndig vid införandet av ny giftemålsbalk 1920
-
1920 - Sverige ansluter sig till Nationernas förbund. Under 1920-talet utvecklas Sverige från ett jordbruk till ett industrisamhälle. Socialdemokratiska regeringar fattar olika sociala reformer.
-
Kvinnor skaffar sig rösträtt och blir valbara till riksdagen 1921
-
Flickor rätt att gå på statliga gymnasier 1927
-
Först 1951 innebar religionsfrihet även frihet från religion
