-
Fenicierna var viktiga och kända eftersom de var duktiga sjöfarare och de grundade det grekiska och latinska alfabetet. De var de första som använde köl på båtar och de använde stjärnorna för att hitta ute till havs. De var även de första att ha ett alfabet där varje bokstav stod för ett ljud. Tidigare alfabet bestod av stavelseskrif eller bildsymboler. De var även duktiga i handel och hantverk. Fenicierna försvann när rommariket började växa. -
Knossos räknas som europas första civilication. Arkeologer har hittat fynd i staden som tyder på att de byteshandlade med egypterna och fenicierna. I staden fanns det ett stort pallats men idag finns det endast ruiner kvar. Arkeologer har även hittat ett skriftspråk, men ingen har kunnat tyda det så vi vet ej vilket språk de talade. Mellan 1500 och 1100 f.kr så drabbades kreta av olika katastrofer. Då övergavs pallatset i knossos och det blev till ruiner med tiden. -
När fyra olika städer slogs ihop ungefär 1700 f.kr så bildades riket Mykene. Det var ett vädigt krigiskt rike och därför hade dem stora murar runt städerna. Ungefär 1200 f.kr så övergavs pallatset och blev till ruiner. De fick antagligen lämna palatset pågrund av naturkatastrofer eller krig. Folket fick nu istället ägna sig till enklare saker som fiske och jordbruk istället för handel och långa resor. -
När det börjar bildas fler och fler stadsstater så börjar epoken antiken. Den börjar i Grekland och utväcklas sedan i Rom. Under Antiken så utväcklas teatern, demokratin, stridskonsten, litteraturen och mycket mer. -
De första olypiska spelen sägs ha utspelat sig 776 f.kr. Därefter hade dem olypiska spel var fjärde år i staden Olympia. När de olympiska spelen var igång så fick alla krig mellan stadstaterna pausa så att de kunde delta i spelen. Alla idrottstävlingar ansågs som religösa handlingar riktade till zeus och andra gudar. Spelen fortsatte vart fjärde år i olympia i några tusen år. Man tävlade i grenar som idag tillhör friidrott. De hade även med en kamsport som slutade med att en av deltagarna dog. -
Det finns många historier och legender om tvillingbröderna Romulus och Remus. Enligt legender bestämde dem 753 f.kr att det skulle skapa staden rom. Dock så har arkeologer idag kommit framm till att rom skapades eftersom platsen låg nära floden Tibern. Floden var väldigt bra för handel och det fanns många vägar som möttes där. Det fanns även sju kullar vid plattsen och de funkade som skydd under krig. 600 f.kr hade det kommit dit så mycket folk att det bildades en liten stad. -
-
Det var väldigt överbefolkat och pågrund av det så var det brist på både mat och odlingsjord. De ville även ha bätre handel så att de kunde exportera varor som ej fanns i grekland. Därför sjickade dem ut människor osm skulle hitta nya marker där de kunde odla och bydeshandla. -
Under greklands storhetstid utvecklades mycket, framför allt deras kultur. De skapade de olympiska spelen och de uppfann teatern. Det kom många nya filosofer och mycket ny litteratur. Eftersom Grekland låg vid Medelhavet gick handeln bra då man kunde byteshandla med andra länder. Grekerna koloniserade stora områden runt Medelhavet vilket spred deras kultur. Greklands storhetstid slutade ungefär 300 f.kr. -
Pågrund av kolonisationen så bildades det fler och fler stadsstater. Det bildades flest stadsstater längst kusten för där kunde de bedriva handel med andra länder. De bedrev inte bara handel med andra länder utan även emellan stadsstaterna. Varje stadsstat var självstyrande. De olika stadsstaterna krigade ofta men de hjälptes även åt att kriga mot gemensamma fienden. -
500 f.kr så infördes demokrati i Aten. Forskare tror idag att de införde demokraati antingen eftersom landet utväklades och mångas ekonomi blev bättre eller så att konflikter mellan rika och fattiga skulle sluta. Var nionde dag så samlades dem vid en kulle som heter Pnyx. Där röstade man om saker genom handuppräkning. För att vara medborgare behövde man bo i Aten och ha familj som bott där länge. Man behövde även kuna vara med i armen. Därför kunde inte slavar elelr kvinnor vara med. -
Teatern skapades genom att man i grekland anornade en fem dagar religös fest till guden Dinysos. Man anårnade festen vart fjärde år i Aten. På festen så fanns det en tävling där de tävlade om vem som kunde framföra och komponera den bästa sången till Dinysos ära. Ett av sätten för att göra framförandet tydligare var repliker emellan sångerna. Det var så teatern skapades. Eftersom att teatern blev allt mer och mer populär så började många förmedla händelser och viktiga saker genom teater. -
Ungefär 500 f.kr började romarna trötna på att styras av kungar som endast tänkte på makt. Då ersatte dem monarkin med en republik. Rom utväcklades dock inte till en demokrati som Aten gjorde. Problemet var att de rika köpte de fattigares röster. De som hade mest makt i republiken var två konsuler. Konsulerna var två ämbetsmänn som jobbade inom staten som en sorts president. Romarna hade två ledande för de ville ej att någon skulle ha all makt. Dock blev det många krig mellan konsulerna. -
Perseriket var med i många krig då de ville bygga ett stort imperium. Deras första erövring var 492 då de erövrade Naxos. De har varit med i många kända slag då de ibland vunnit. De erövrade land vid slaget bredvid bergsfästet Termopyle. Perseriket växte och blev ett av de största imperiet som någonsin funnits. De hade dock inte bara medgångar utan många motgångar. De förlorade till exempel slaget vid Marathon. -
7 augusti 490 f.kr så gick persekungens arme iland nedanför marathon. Grekerna samlade snabbt ihop en arme på 10 000 män. Samma dag perserna klev iland så började dem gå mot marathon med sin arme på 20 000 män. Grekerna tog snabbt kontrolen över stigarna som ledde till marathon. Då blev perserna instängda medans grekerna stälde sig redo för strid. Striden var jämn men på slutet var perserna nära på att omringas. Då retrerade dem och flydde mot båtarna. -
Slaget utspelade sig vid Termopyle vilket var ett bergsfäste som separerade fastlandet med kusten. Grekerna stred med 7 000 män medans perserna stred med 150 000. När de möttes vid bergspasset så trode persekungen att grekerna skulle retrera men de gjorde det ej. Grekerna försvarade bra och perserna kunde ej ta sig förbi bergspasset. Men efter ett dygn fick de hjälp att ta sig runt det. När de kom runt mötte dem 300 spartanska krigare och några hundra greker som skulle ge tid till de som flydde. -
Slaget utspelade sig 480 f.kr i sundet mellan Salamis och fastlandet. Themistokles en Atensk general skickade en person till perserna som skulle låtsas vara en förädare. Personen sa till perserna att grekerna tänkte fly. Persernas ledare Xerxes såg det som en chans att atackera grekerna. På morgonen gömde grekerna sina skepp längst med sundet. Några greker låtsades fly och lurade in perserna i sundet. Perserna hade svårt att styra sina stora skepp i det trånga sudet och grekerna vann. -
Sparta och Aten hade hjälpt varandr att försvara och strida mot deras gemensamma fiende perseriket. Men när kriget var slut så vände dem istället sig mot varandra. Sparta tyckte att Aten hade för mycke makt och de ville ta över makten och lite av deras handel. Sparta samlade ihop en arme med hälp av några andra stadsstater. De gick till atack mot Aten och de besegrade dem 404 f.kr. Då blev Sparta den mäktigaste stadsstaten. -
Filip blev regent över makedonien 359 f.kr vilket var en svår tid för landet då det höll på att kolappsa. Filip utbildade en arme av yrkessoldater som blev väldigt duktiga. När de greksika atdsstaterna fick höra detta så sökte de hjälp av Filip. I Aten hade Filip ett parti som de gick bra för men det fanns ett annat parti som övertalade atenarna att gå i krig mot Filip. Filip vann slaget och det lede till att makadonien fick en ledar ställning över de andra staterna. -
När alexander dog 323 f.kr så hölls Alexander imperie inte ihop. Hans generaler började bråja om makten och imperiet delades. När Alexanders soldater hade tagit över perseriket så började många greker en ny stor utvandring. De gick åt öster och söder. Utvandringen gjorde så att grekerna skapade ungefär sjuttio nya städer. I dessa städerna så möttes folkets kultur med grekernas. Detts kulturmöte kallas idag för Hellenismen. -
Kejsare konstantin är känd eftersom han är orsaken till att kristendomen blev en stadsreligon i Rom. När hans pappa dog så blev han kejsare över en arme och med den armen utkämpade han många cevila krig. Ungefär 312 e.kr bildade Konstantin en Alians med Lucini. Lucini var då kejsare över Rom. Efter ett atg så övertalade Konstantin Lucini att tillåta kristendommen och de kom då fram till utökad tolerans till kristendommen. 324 e.kr atackerade Konstanti Lucini och tog då över makten över hela Rom. -
Tack vare flertal krig mot andra folkslag på ön så blir romariket med tiden ett enat rike. Inget av de olika folken på ön ville ge upp kampen men efter många krig så lyckas romarrna att at över makten över hela ön. Först tvingar dem grekerna till att ge upp sina områden på ön och sedan besegra dem Etruskerna som höll till i norr. -
Alexander började styra över landet Makedonien ungefär 300 f.kr. Alexander hade väldigt stora planer för sin och landets framtid. Han börja med att förena de flesta av greklands stadsstater till ett förbund som han ledde. Alexander anföll Perseriket 334 f.kr och tog över makten. Folket i perseriket såg honom som en befriare och när han sedan kom till egypten så utsåg dem honom som ny farao och byggde en stad i hans ära. Alexander blev till en legend och därför är nog ej alla historier sanna. -
De romerska köpmänen styrde över den nordligaste och mellersta delen av medelhavet. På andra sidan höll Kartago till. De var väldigt kända för deras handel. Kartago kontolerade dem västra delarna av medelhavet och sjövägar som ledde till Afrika och de brittiska öarna. När rommarna började segla i dessa områden utbröts det krig mellan Kartago och romarrna. Kriget höll på till 241 f.kr och slutade med att kartago gav upp. De fick ge sin del av cecilien till romarna och betala en stor summa. -
Kartagos främsta fältherre hette Hannibal. Han och en arme på 60 000 man bagav sig mot rom på 37 stridselephanter. Hannibal vandrade över alperna med sin arme. De invaderade en del städer för att få fler män men de flästa fortstte stödja rom. Romarna ville få slut på kriget eftersom alla resurser gickdit. Därför sicka dem tupper för att möta Hannibals arme. I 15 år fortsatte Hannibal att ta över land. 202 f.kr vid Zama besegrades han til slut och Kartago tvingades att lämna till baka allt land. -
Romarna såg att Kartago började växa och bli starkt igen. Romarnas senator Cato klarade ej av detta och avslutade alla sina tal med att berätta hur han tyckte att Kartago borde förgöras. Han fick tillslut sin vilja igenom och 146 f.kr så bränder Kartago ner. Staden brann i 17 dygn. Dett fans 70 000 invånare men endast 50 000 överevde och de som överlevde blev sålda som slavar. -
Spartacus var med i armen men han gilalde ej det. Så han flydde men han blev tillfångatagen av romarrna. Romarrna gjorde honom till slav och satte honom i en gladiator arena. Han viste att han skulle dö om han stanna så han atackerade vakterna med hjälp av andra slavar. När de kom till satden härjade dem runt och med tiden anslöt fler slavar. Romarna såg slavarna som ett hot och fick gruppen att dela på sig. När gruppen delats så anföll romarna dem och hängde slavarna på vägen till Rom.
-
På grund av ett inbördes krig mellan två konculer fick Julius Caesar makten över Rom. Julius var duktig fältherre och han besegrade många armer. Han tog över mycket land men han gjorde det ej för Rom utan för att få makt själv. Han har många fiender framförallt inom senaten. Han blir utnämnd till diktator på livstid och det börjar gå rykten om att han vill bli kung. Men när hans motståndare får höra det blev de rädda. De ville ej att Julius skulle få för mycket makt och mördade honnom 44 f.kr -
När Caesars adoptivson Gaius Octavus utropas till kejsare Augustus 27 f.kr brukar man säga att rom blev ett kejsardömme. Rom fortsatte att styras av kejsare i flera secel framm till kejsar Theodorus död 395 e.kr och då splittras rom i två delar. -
Octavianus adopterades av sin närmaste manssläkting Julius Caesar. När han blev adopterade ändrade hans namn till Gajus Julius Caesar Octavianus. När Julius dog började många inbördeskrig. Det sista var imellan Octavianus och Marcus Antonius. Detta krig vann Octavius och efter det började hans makt växa. Augustus gjorde mycket bra under sin tid han ordande poliser, brandkår och förbättrade staden med vägar och byggnader. Augustus styvson Tiberius tog över som kejsare 14 e.kr när Augustus dog. -
Pax Romana kallas den tiden då det var fred inom Romarriket. Freden höll i ungefär 200 år. Under denna tiden erövrade romarrna stora ytor som blev en del av Rom. Eftersom romarrna ej krigade mot varandra så kunde dem hjälpas åt och erövra städe runt om. -
När kristendommen förs kommer till Rom förbjuds den och kristna förföljs. Men efter ett tag har religonen växt så mycket att den ej går att förbjuda. Man tror att anledningen till kristendommens växande var att den var tillgänlig för både slavar och kvinnor. Ungefär 300 e.kr börjar kejsare att gå över till kristendommen och då förbjuds andra religoner och kristendommen blir den nya stadsreligonen i Rom. -
Under 200 talet började Rom få både inre och yttre prblem. Rikets gränser utasttes hårt av grann folk. Ekonomin i Rom var väldigt dålig och den blev värre under 300 talet. I slutet av 300 talet splitrades romarriket i två delar. Den ena delen kallades för västromerska riket vilket hade staden Rom som huvudstad. Den andra delen hette östromerska riket och hade Konstaniopien som huvudstad. Det östromerska riket var mer livskraftigt då de hade bättre ekonomi och tätare befolkning. -
Väst rom gick under 400 e.kr efter deras sista kejsare 475. Östrom gick under 1000 år senare men den antika epoken slutade när västrom gick under. Det finns en del teorier till varför romarriket gick under. En del historiker tror att det berodde på ekonomiska problem, andra tror att de gick under av politiska problem. Det finns även dem som tror att riket gick under av militära angrepp. Den teori jag tror på är att riket gick under pågrund av en blandning av alla exempel ovan.
