-
På Kreta uppstår det ett centrum för handel i medelhavet. Det uppstår en högkultur som kallades för Minoiska kulturen. Vid Knossos på Kreta byggdes ett stort palats. Där bedrev Kreta handel längs med hela medelhavet. Kulturen försvinner runt 1400 f.v.t. Kreta var en av Europas första civilisationer. -
Fenicierna var kända för sin handel och sin förmåga att bygga bra skepp. Fenicien var aldrig ett enat rike, utan de bestod av städer lite här och där. Varje stad var omgiven av ett jordbruksområde, stadsstat, som styrdes av en kung. Språket som de pratade liknar dagens hebreiska och arabiska. Det var också fenicierna som lärde grekerna de bokstäver som vi använder idag. -
Kungapalatset i Mykene hade till skillnad från Knossos tjocka murar, det kan ha varit ett tecken på att kungarna var rädda för krig. Man tror att det byggdes för omkring 4 000 år sedan. -
En stadsstat är en stad som är omringad av ett jordbruksområde och har en egen kung. Alla stadsstater låg vid vattnet. -
Kolonisationen var när grekerna började utvandra Grekland och de började kolonisera sig. De lämnar på grund av överbefolkning. Det var huvudsakligen unga män som utvandrade. I medelhavsområdet sprids den grekiska kulturen. -
-
De olympiska spelen var de största idrottstävlingarna under antiken. De hölls vart fjärde år och alltid i staden Olympia. Sådana här tävlingar ansågs som en religiös handling för att hedra Zeus eller andra grekiska gudar. -
Från början var Rom bara en marknadsplats, men det blev sedan ett mäktigt rike. Genom Rom rinner det en flod som heter Tibor och den hade man mycket nytta av. Det fanns också ett ställe på floden som var så grunt att man kunde gå över den. Detta var bra eftersom man behövde ofta gå rätt över den. Rom grundades av tvillingarna Romulus och Remus år 753 f.Kr. Fram till år 509 f.Kr. var romarriket ett kungadöme. -
-
Antiken är en benämning för den period då Medelhavsområdet dominerades av grekisk och romersk kultur. Perioden omfattar tiden från omkring 700 f.Kr då de grekiska stadsstaterna växte fram, till andra halvan av 400-talet e.Kr då det västromerska riket gick under. -
Det fanns religiösa tävlingar både i teater och i idrott. Konsten att spela teater uppkom i Aten på 500-talet f.Kr. Det började med att man sjöng sånger till gudars ära, men sedan utvecklades det till några meningar mellan de olika sångerna. Det här utvecklades till sist till teater. -
Det fanns flera olika politiska system i de grekiska stadsstaterna. I Aten infördes demokrati på 500-talet f.Kr. Atens demokrati var direkt alltså att alla medborgare röstade om de viktigaste frågorna vid stormöten. Som medborgare räknades endast vuxna män. Kvinnor, invandrare och slavar hade ingen rösträtt. -
Rom gjordes till republik ungefär år 500 f.Kr, en stat där folket väljer sina ledare. Det var de romerska bönderna och en del rika stadsbor som hade makten. -
Perserriket blev ett större imperium än assyriernas tack vare kung Kyros. Det räknas som historiens mäktigaste imperium. Han erövrade område efter område. Hans soldater var kända för att rida snabbt och skjuta pilbåge samtidigt. Tillslut härskade han över det största imperiumet och en del av folket, främst judar, uppfattade perserna som befriare. Eftersom judarna hade varit fängslade i Babylon och han förde dem tillbaka till Jerusalem. -
Under tiden de persiska trupperna landsteg, steg oron och paniken i Aten. De gick i land på stränderna vid åmynningen nedanför byn Marathon i Grekland, omkring 4 mil från Aten. -
Den atenska flottan lurade in den persiska flottan i en fälla vid ön Salamis. Där krossades båt efter båt och mängder av soldater drunknade. Efter förlusten gav den persiska kungen upp och återvände hem med det som återstod av armén. -
Trupperna möttes vid en trångt passage vid Termopyle, norr om Aten. Leonidas 7 000 soldater hindrade den persiska armén under tre dagar. En förrädare visade vägen runt bergspasset så att perserna kunde anfalla från två håll. Trots att endast 1 000 soldater återstod gav de inte upp utan stred tills alla hade dött. Sedan perserkungen Xerxes vunnit slaget stormade de persiska soldaterna fram och intog och brände Aten. -
Peloponnesiska kriget var en serie väpnade konflikter i det antika Grekland mellan åren 431 och 404 f.Kr. Striden stod mellan det attiska sjöförbundet, under Aten och det peloponnesiska förbundet under Sparta. Sparta vann. -
Alexander var bara 20 år när han blev kung över Makedonien efter sin döda far. Alexander var en skicklig organisatör som vann många krig. Han blev sedan vald som en av Egyptens faraoner. Alexander dog av feber när han bara var 32 år och han uppfattades som en legend. -
Grekland delades upp i flera delar och de grundade omkring sjuttio nya städer runt om i det gamla perserriket och i Egypten. I de nya städerna kunde perser och andra ta del av grekisk kultur. Den kulturmöte som bildades kallas hellenism. -
I norra Grekland låg det bergiga landet Makedonien. Kung Filip lyckades få de grekiska stadsstaterna att sluta kriga mot varandra. I stället bildade grekerna ett förbund för att krossa persernas rike och på så sätt lyckades de bilda en ny stormakt. -
Rom kontrollerar den Apenninska halvön för att det hjälpte dem att expandera. De ville också ha makt över rikena runt medelhavet så de kunde kontrollera handeln och på så sätt tjäna pengar genom tull. Det skedde mycket kulturmöten när rom tog över. -
Karthago ville ha makt över handeln i den västra och södra delen av medelhavet, men han tyckte att romarna kunde få den östra delen. Romarna ville ha makt över handeln i hela medelhavet och därför startade de krig mot Karthagerna. -
Hannibal var Karthagernas mest kända general och han ledde en stor armé över alperna mot Rom som också innehöll ca 60 stridselefanter. I Italien väntade den romerska armén på honom, men Hannibal lyckades inte erövra Rom. En stor del av den romerska armén seglade till Karthagernas huvudstad och då var Hannibal tvungen att segla hem med sin armé och beskydda deras huvudstad. -
I det tredje kriget lyckades romarna erövra Karthago och efter det förstörde de staden genom att bland annat strö ut salt runt om landet så att det inte skulle gå att odla där och då tvingades människorna att flytta. -
Spartacusupproret var ett uppror för slavar som leddes av slaven och gladiatorn Spartacus. Det var det tredje riktigt stora slavupproret i Romerska rikets historia, men de tidigare upproren skedde i Cecilien. Många av slavarna avrättades efter upproret. -
Julius var en skicklig general och därför fick han makten i Rom. Han fick sedan leda en armé och erövrade under åtta år nya områden åt Rom. Vissa personer tyckte att han fick för mycket makt och då var han inte välkommen till Rom med sina soldater. Julius tyckte att det var dumt att han inte fick ha med sina soldater in i Rom, men lyssnade inte. Han erövrade Rom och det blev en diktatur igen. Det tyckte ingen av konsulerna om och det var då de mördade honom, bland annat sin bästa vän Brutus. -
Augustus hette från början Octavianus och han var adopterad som vuxen av Julius Caesar, eftersom Julius inte hade några egna barn som kunde efterträda tronen efter honom. År 44 f.Kr tog Augustus över tronen och påbörjade "Pax Romana", den 200 åriga freden. Han styrde riket i 56 år! Han inledde också brandkår och polis. -
Efter Julius Caesars död blev Octavianus, också kallad Augustus, kejsare i Rom. Ett inbördeskrig uppstod eftersom de inte gillade Octavianus, men Octavianus vann. -
Pax Romana var en fred på 200 år som Augustus inledde. Han gjorde också många andra bra saker för Rom som till exempel att inrätta brandkår och polis. -
Han tillät kristendomen som romersk stadsreligion, vilket gjorde att den spreds ut i Europa. Han byggde staden Konstantinopel. -
År 313 gav kejsar Konstantin den store kristendomen samma ställning som andra religioner i romarriket. Då var kanske 15 procent av invånarna kristna. År 380 förklarade kejsar Theodosius kristendomen för statsreligion i Rom. -
År 395 delades riket i två delar av kejsare Diocletianus, Västrom och Östrom. Västrom styrdes från Rom medan Östrom styrdes från Konstantinopel. Inne i landet var det maktstrider, försämrad ekonomi och folkvandringar. Det var det som försvagade Romarriket. -
Det som var några av orsakerna till romarrikets fall var bland annat misslyckanden mot fiender, inbördeskrig och skattesvårigheter. Det var det sista romerska kejsaren som avsattes då.