-
4000 BCE
Urindoeuropéer
Urindoeuropéerna var ett folk med ett eget språk. Deras språk har senare spridit ut sig över hela världen. Det började med att de spred sig ut. Olika Indo-Europeiska grupper vandrade åt olika håll för att hitta nya platser att bo på. De olika grupperna tog med sig sitt språk och under deras långa vandringar förändrades sättet att tala, dvs att olika dialekter uppstod. Med tiden blev dialekterna egna språk. Binogi - Från forntid till vikingatid -
16 BCE
Ur-germanska
En av flera Indo-Europeiska grupper har tagit sig till norra Europa. Och deras språk kallar vi för ur-germanska. Och därifrån utvecklades sedan bl.a nederländska, tyska, engelska och ur-nordiska. Binogi - Från forntid till vikingatid -
800
Svenskan blir ett eget språk
Omkring år 800 började svenskan skilja sig från danska och norska. Den runsvenska perioden inleddes, där runor användes för att skriva på sten. Det markerar starten för svenskan som ett eget språk, även om det fortfarande liknade andra nordiska språk mycket. Binogi - Från forntid till vikingatid -
900
Kristendomens påverkan på språket
När kristendomen kom till Sverige under 900-talet tog man in nya ord från latin, särskilt inom kyrka och religion. Det förändrade språket och påverkade sättet svenskar skrev och talade på. Binogi - Från forntid till vikingatid -
1225
Äldre texter på fornsvenskan
Den äldsta bevarade texten på fornsvenska är Västgötalagen från 1225. Den visar att svenskan blivit mer utvecklad och att man börjat använda det latinska alfabetet. Binogi - Från forntid till vikingatid Magasinet språkligheter -
1526
Tryckpressens införande och språklig standardisering
När Nya testamentet trycktes på svenska 1526 blev det första gången bibeltexten fanns tillgänglig för många. Det hjälpte till att skapa en gemensam svensk stavning och grammatik. Binogi - Från forntid till vikingatid -
Den yngre nysvenskan börjar
När tidningen Then Swänska Argus började ges ut av Olof von Dalin 1732, markerade det en viktigt språkförändring. Språket i tidningen var ledigare, modernare och mer tillgänglig än tidigare. Den här perioden kallas för yngre nysvenska och innebar att svenskan började närma sig dagens språk, särskilt i stil och stavning. Det var ett steg mot en mer enhetlig skriftspråkstradition. Binogi - Från vikingatid till nutid. -
Franska lånord
Under den gustavianska tiden och framåt tog svenskan in många franska lånord. Dessa användes inom kultur, teater, mode och mat, t.ex parfym, salong, dessert. Detta visar på språklig påverkan genom kulturkontakt och hur lånord är en naturlig del i språkets utveckling. Språket blev också ett sätt att visa status. Binogi - Lånord -
Dialekter och standardsvenska
Under 1900-talet utvecklades standardsvenska. ett gemensamt språkbruk som spreds genom skola, radio, tv och myndigheter. Samtidigt levde dialekter kvar, särskilt i äldre generationer och på landsbygden. Standardsvenskan blev viktig för nationell enhet, men dialekterna visar språkets variation. Binogi - Dialekter och standardsvenska -
Stavningsreformen förenklar svenskan
År 1906 genomfördes en officiell stavningsreform som förenklade många ord, t.ex "hafva" blev "ha" och "wexla" blev "växla". Det var ett led i att modernisera skriftspråket och anpassa det till talspråket. Reformen gjorde språket mer logiskt och lättare att lära sig, vilket gynnade utbildning och läskunnighet. Sverige gick ifrån samhörighetsprincipen till ljudenlighetsprincipen. Binogi - Magasinet språkligheter -
Engelska påverkar språket
Globalisering och digitalisering har gjort att engelskan påverkar svenskan mer än någonsin. Särskilt i ungdomsspråk, teknik och populärkultur dyker många engelska ord och uttryck upp, som streama, influencer eller likea. Detta visar på språklig domänförlust, där engelskan tar över i vissa områden. Binogi - Från vikingatid till nutid Lånord