-
Period: to
stormacktstiden
-
Gustav den andre adolf
År 1611 blir adolf den andre kung över sverige som bara var 17 år. -
TRETTIOÅRIGA KRIGET!!
I Tyskland rasade sedan 1618 ett stort krig.
Det blev fred förrän 1648 30 års krig
Det var ett religonskrig mellan protestanter och katoliker.
Sommaren 1630 landsteg Gustav II adolf med 38 000 msn norra Tyskland. -
Barnen
En adelspojke lärde sig läsa och skriva, inte bara svenska utan också tyska -
Hur sverige styrdes
På 1600-talet kunde en nyhet inte komma fram fortare än en ryttare kunde rida och ett fartyg kunde segla.
Vi hade en rikskansler, riksskattemästare, riksmiral, riksmarsk och en riksdrotsen. -
Slaget vid Lützen
Gustav vasa dör vid lützen 1632 men sverige vinner ändå vif lützen. -
Danmark hotas av undergång
Mot slutet av trettioårihga kriget tog de svenska trupperna nya områden söder om östersjön -
Kristina började regera
Hon blev myndig och började regera över sverige -
Kristina ger över kronan
Kriatina ger kronan till sin kusin Karl X Guatav och beger sej till rom -
Karl XI:s tid
HAN FÖDS -
Karl X dör
Han dör av hög feber och ont i bröstet. -
Krig om skåneland
År 1675 blev det än en gång krig mellan Sverige oh Danskarna.
I havsbukten utanför den staden. Köge led den svenska flottan ett nytt nederlag. -
Slaget vid lund
Karl XI ledde svenskarna i krig mot danmark och segrde vid slagat i lund år 1676 -
Svenskarna segrar i lund
Karl XI vägrade skåneland. På de leriga fälten hördes skrik från sårade soldater och hästar.
Nära 9 000 döda låg kvar på fälten när striden var över.
Både den svenska och en danska krigshären hade förlorat mer hälften av soldaterna. -
karl XI dör
Han dör i norge -
Karl XII
Hans far dör när han var 15 år gammal och halvt år senare förklaras han myndig. -
grannarna angriper
Danmark, Polen och ryssland angriper sverige år 1700.
Sverige klarar av att slå både dannnmark och polen, men i ryssland går det inte bra :( -
ulrika elenora
I slutet av 1712 eller början av 1713 hade Karl XII tankar om att göra sin syster Ulrika Eleonora till regent, men fullföljde inte denna plan. Det kungliga rådet däremot övertalade henne att bevista dess sammanträden för att i henne erhålla ett stöd. Första gången hon infann sig i rådet, 2 november 1713, beslöts också om sammankallande av en riksdag. Det s.k. rörelsepartiet vid denna riksdag ville att prinsessan i kungens frånvaro skulle göras till riksföreståndarinna.
