-
800
Runor
Runskriftens start var runt Kristi födelse och är även nordens äldsta skriftspråk. Man använde sig mycket av runor, ett alfabet som kallas futharken, under vikingatiden. Man slutade dock använda det år 1200 e.Kr. eftersom Sverige blev ett kristet land och vi började ta in lånord från latinet. Källa: Binogi - De nordiska språken
Binog - Svensk språkhistoria: Från vikingatid till nutid Svensk språkhistoria förklarad -
800
Från ur-germanska till svenska
Från ur-germanska utvecklades nederländska, tyska, engelska och urnordiska. Man pratade urnordiska i Sverige i ca. 600 år och sedan på 800-talet så utvecklades det till fornnordiska. I fornnordiska fanns även tre grupper: fornöstnordiska, fornvästnordiska och forngutniska. Det var ur den fornöstnordiska gruppen som det svenska språket kom från. Källa: Svensk språkhistoria: Från forntid till vikingatid -
1225
Lånord
Våra första lånord kom under runsvenskan tid då Sverige blev ett kristet land och vi började låna många kyrkliga ord från latinet. Nu lånar vi mest ord från engelskan men ändrar lite på böjningen och stavningen så att det ska passa det svenska språket mer. Anledningen till varför vi har så många lånord är för att vi behöver kunna namnge nya saker som tillkommer i samhället. Källa: Binogi - Lånord -
1500
Lånord från tyskan
Under medeltiden så var det väldigt många tyska köpmän och hantverkare som invandrade till de svenska städerna. De flesta lånorden handlade om arbete av olika slag och handel. Källa: Svensk språkhistoria: Från vikingatid till nutid -
1541
Gustav Vasas bibel
Gustav Vasa bibel var den första bibeln på svenska som hade tryckts. Den översattes för att stärka det svenska språket och för att skilja så mycket som möjligt på svenskan och danskan. Det ledde även till att latinet ersattes av svenskan som religiöst språk i Sverige. Källa: Svensk språkhistoria förklarad -
Rikssvenskan
Rikssvenskan kom på 1600-talet och det blev det gemensamma talspråket i Sverige. Det har sitt ursprung i dialekterna från Mälardalen och kom till för att göra det lättare att förstå varandra. På den tiden var dialekterna väldigt olika vilket gjorde det svårt att kommunicera. Källa: Dialekter och standardsvenska -
Lånord från franskan
Under både 1600 och 1700-talet blev det franska språket väldigt viktigt i Sverige. Det blev särskilt populärt i hovet och i de högre kretsarna där man hade nära kontakter med Frankrike och använde franskan som ett umgängessråk. Det ledde till att vi började låna ord även från franskan som t.ex. populär, maskerad och byrå. Källa: Svensk språkhistoria: Från vikingatid till nutid -
Svenska Akademin
Den Svenska Akademin instiftades av Gustav III år 1786. Det gjorde han för att förstärka språket och litteraturen. Källa: Bok - Från runristare till nätsurfare -
Dialekter
Under 1800-talet var dialekterna som mest olika och det berodde på geografiska gränserna som fanns i Sverige. Dialekter växte från början från under fornsvenskans tid som var ca. 1225 - 1375. Då dialekterna utjämnades alltmer eftersom tal och skriftspråket närmades till varandra var under 1900-talet. Källa: Bok - Från runristare till nätsurfare -
Stavningsreformen
Den kom för att förenkla stavningen av v-ljudet och t-ljudet i det svenska språket. Man hade tidigare skrivit f, fv och hv istället för "v" och skrivit dt istället för "t". Källa: Språkhistoria förklarad