Språkhistoria

Indoeuropeiska

4000 BCE

För ca 6000 år sedan levde de så kallade urindoeuropéerna norr om svarta havet. De började vandra i olika riktningar och under deras resa förändrades språket. Detta var den befolkning som den största delen av språk härstammar ifrån.

Urgermanska

500 BCE

Urindoeuropéerna tagit sig till norra europa. Deras språk hade utvecklats till urgermanska som skulle bli grunden till engelska, tyska, nederländska och urnordiska.

Urnordiska

250

Urnordiskan hade ett eget ”alfabet” med runor som användes i skriftspråket, en så kallad runrad. Den urnordiska runraden heter futhark och består av 24 runor. Namnet kommer av de sex första runorna i raden. Varje runa har ett eget namn, som till exempel Sol eller Tyr. Exakt hur urnordiskan lät vet ingen. Men skrift och talspråken var sannolikt nära varandra.

Runstenar

1000

Runstenar är mestadels från kristen tid på medeltiden. Runor skrivs främst på runstenar, och den är skriven i en slinga i form av en orm som täcker stenen. Alfabetet som använder till runor kallas för futhark, och många av de svenska orden kommer från runstenar.

Det latinska alfabetet växer fram

1100

Eftersom Sverige var ett kristet land så kom runorna att ersättas utav det latinska alfabetet som vi använda än idag. De äldsta texterna på svenska är texter som handlar om lagar. Till exempel mord och bröllop. Verben började också att böjas efter person, är motsvarade av jag,du,han,hon,vi,ni och de.
Verbens pluralformer försvann på 1900-talet.

Fornsvenskan

1225

På medeltiden kom kristendomen till Sverige och förde med sig det latinska alfabetet. De latinska bokstäverna användes mycket av kyrkan, kungamakten och de lärda, vilket gjorde att runskriften försvann. Det nya skrift och talspråket kallas för fornsvenska. Den klassiska fornsvenskan var relativt stabil, men under den yngre fornsvenska perioden genomgår svenskan stora förändringar, då påverkan av tyskan var skor framförallt på ordförrådet.

Gustav Vasas bibel utgavs

1541

Att bibeln gav ut var den bok som fick mest betydelse för språkets utveckling i Sverige, då den började spridas ut till alla församlingar. Det gjorde att det svenska språket fick grundläggande regler om hur språket ska vara jämfört med hur det hade varit förr.

Gemensamt talspråk (Riksvenska)

1600

På 1600-talet fick vi i Sverige ett gemensamt talspråk som kallas rikssvenska. Det är baserat på hur man talade i Stockholm och Mälardalen. Detta blev alltså det nya sättet som man skulle tala och skriva på jämfört med att folk hade olika stavningar beroende på vart de var ifrån.

Nusvenska

1900

Nusvenska är den svenska som talas och skrivs sedan sekelskiftet 1900. Man brukar koppla August Strindbergs verk till början av den nusvenska epoken. 1900-talet kännetecknas språkligt av att ett standardspråk, "rikssvenska", blir allt vanligare beroende huvudsakligen på masskommunikation genom tv-apparater, datorer och internet. När informationsflödet växte och användarna ökade blev det viktigt att kunna få fram information kort och snabbt. Språket blev alltså mycket enklare för alla att förstå.

Globalisering

1950

Efter andra världskriget så ökade antalet lånord och vi blev influerade av engelskan. Med ord som till exempel "streama", "swipea", "checka" och "gamea"

Du-reformen

1967

Skedde under 1967 och handlar om att det svenska folket var trötta på att man kollad för ni beroende på status eller herr och fru. Detta ledde till att man använde ordet du istället.

Nutid

2025

Dagens språk som har blivit påverkat av både engelskan och flera andra länder. Det har både influerat slang men också skapat nya ord. Vi är också betydligt mycket mer kopplade med hjälp av internet som gör det enkelt att dela kultur och språk med andra länder.