-
Jorden skapas
Jorden skapas ur solnebulosan för ca 4,6 miljarder år sedan tillsammans med övriga solsystemet. Processen att skapa Jorden har beräknats till mellan 10 och 20 miljoner år. Till en början var jorden en glödhet planet men kyldes så småningom ner. -
Månen skapas
Månen skapas till resterna av en jättekollision mellan jorden och planeten Teja. Detta får, så klart, förrödande konsekvenser för Teja som utplånas totalt. Jordens inre fylls med järn och andra metaller till följd av detta. Dessa metaller är nödvändiga för jordens magnetism. Resterna från Teja slungas ut i rymden och bildar till slut månen. Månen är viktig för jorden för att den bidrar till ett stabilare klimat med bla. årstider och tidvatten. -
Jorden får vatten
När jorden är ungefär 150 miljoner år så utsätts jorden för ett kraftigt bombardemang med meteoriter. Dessa kommer från det yttre asteroidbältet i vårat solsystem. Dessa meteoriter innehåller stora delar is vilket, vi tror, la grunden för den höga andel vatten som idag finns på jorden, -
Cyanobakterier och Fotosyntesen
Den första fotosyntesen tog from via blågröna bakterier (Cyanobakterier) i haven. Detta syre hjälpte dock inte till att syresätta våran atmosfär då haven vid den här tidpunkten var fulla med järn. Istället band järnet syret och bildade uråldriga bergarter vi idag fortfarande kan finna i Australien. -
Den nuvarande atmosfären
Den atmosfär som idag skyddar oss börjar ta form. Innan dess hade två tidigare atmosfärer funnits och lämnat jorden.
Den första atmosfären bildades för ca 4,5 miljarder år sedan men försvann snabbt ut i rymden för att jorden var för varm.
Den andra bildades ca 500 miljoner år senare.
Den atmosfär vi har idag vet vi inte exakt hur gammal den är, men mellan 2-3 miljarder år är ett vanligt antagande. Den nuvarande atmosfären är den enda som har haft syre i sig. -
Kambriska explosionen
Under den Kambriska explosionen som inträffade ungefär för 540 miljoner år sedan så utvecklades livet från enklare encelliga organismer mot mer komplexa livsformer som bla. kunde tillräkna sig egenskaper som ögon, yttre skellet och avancerade rörelsemönster. -
Växter på land
För ca 500 milljoner år sedan börjar de första växterna leta sig upp på land.
Växterna är centrala för allt liv på land då de via fotosyntesen skapar syre. Atmosfären förändrades (mer syre) och det ligger till grunden för allt landlevande liv på jorden. -
Första landlevande djuren
För ca 400 miljoner år sedan i det tidiga stadiet av Devon börjar de första ryggradsdjuren att ta sig upp på land i grunda områden av haven. Växterna har sedan tidigare kommit upp på land och syresatt atmosfären. Detta var grunden för liv ovanför ytan. -
Perm-trias-utdöendet
Det största massutdöendet i jordens historia som definerar den geologiska övergången till dinosauriernas tidsålder (Mesozoikum). 90% av alla arter dog ut, i stort sett alla havslevande arter dog ut. Detta är även det enda massutdöendet som påverkat insekter. -
Den moderna människans födsel
Den moderna människan, Homo Sapiens Sapiens ("som vet, att hon vet") kan spåras 200'000 år tillbaks till Östafrikas kuster. Människan finns idag bosatt i stort sett alla kontinenter och är således ett av de mest spridda landdjuren. Homo Sapiens Sapiens är, vad vi vet, det mest inteligenta djuret som bebott jorden. Den moderna människan skiljer sig avsevärt från många andra djurarter genom bla. vårat sätt att kommunicera samt att vi utvecklat kulturer.
