-
200
Före runornas tid
Före runskriften och vikingatiden vet man inte lika mycket om hur språket har kunnat se ut eller låta. I Norden under dessa år existerade det ett gemensamt språk, urnordiskan, vilket utvecklades från urgermanskan och urindoeuropeiskan. I proportion till när folk började drifta allt mer från varandra så började även språket förändras, den urartade och blev till dialekter, vilket i sin tur utvecklade till alla de många språk vi har idag. Desto längre tid och distans, desto grövre accent blev det. -
Period: 800 to 1225
Runskriften
Det var nu som runsvenskan skulle börja användas och utvecklas. Futhark-alfabetet är den äldsta kända varianten av det svenska språket och man har bevis på detta runt om i Sverige. Svenskan började bli allt mer till ett självständigt språk, skilt från urnordiskan som talades runt om i Norden. Trots att det är den första varianten av det språk vi talar och skriver idag är det ofantligt olikt, istället för bokstäver använde man sig symboler och de talade mer om berättelser än egentliga meningar. -
Period: 1225 to 1436
Fornsvenska & Landskapslagarna
Fornsvenskan kom ungefärligt med medeltidens uppgång. Med kristnandet började man urarta från runskriften och istället anta det latinska alfabetet, vilket är hur fornsvenskan föddes. Däremot brukar man dela in fornsvenskan lite annorlunda, då klassisk- och yngre fornsvenska. Landskapslagarna infördes även nu, ett skriftligt svenskt lagspråk - vilket bevisas av Västgötalagen, 1225. Språket börjar dessutom splittra under denna tid, vilket ledde till drastiska förändringar i form av dialekter. -
Period: 1436 to 1483
Fornsvenska & Senmedeltiden
Fornsvenskan talas fortfarande, dock är dess utveckling tydlig - som sett genom "frihetsvisan" -, nya ord har lånats in och allt fler tyskar börjar att flytta in i svenska städer - vilket bidrog till en betydande ökning av hantverkare samt köpmän. Lånord, vilket ofta men inte alltid kom ifrån det främsta kulturlandet under tiden, integreras allt mer i det svenska språket, exempelvis ordet fönster vilket härstammar från tyskans "fenster". -
Period: 1483 to
Reformationstiden
Nu under reformationstiden börjar betydande skriftliga utvecklingar ske. Den första boken i Sverige trycks vilket gav alla läskunniga en chans att se på hur man egentligen "skulle" skriva. Ytterligare kommer översättningen av det Nya Testamentet samt hela bibeln 1541 - tack vare Gustav Vasa - vilket ledde till att det svenska språket blev allt mer förekommande i landet. Gustav Vasa skildrade på så sätt svenskan från det danska språket och även markerade gränsen mellan fornsvenska och nysvenska. -
Period: to
Stormaktstiden
Under stormaktstiden, genom att läsa Agneta Horns självbiografi, kunde man se den exponentiella utvecklingen det svenska talspråket hade fått. -
Period: to
1700-talet
Under 1700-talet började man låna allt mer ord från franskan, då Frankrike var bland de främsta kultur-länderna i hela Europa. Man hade även 1732 dragit en gräns mellan äldre och nyare nysvenska
Mot slutet av 1700-talet - 1786 - grundades det så kallade "svenska akademien"; vars uppgift var att "uppodla" det svenska språket. Detta gjordes genom stavnings läran -
Yngre nysvenska
Utgivningen av den så kallade "Then swänska Argus" resulterade i att det svenska språket blev "enklare"; och på grund av dess spridning började den så kallade "yngre nysvenskan" existera. Olof von Dalin har därför gjort sitt märke på den svenska språkhistorian genom denna tidskrift. -
Period: to
1800-talet
Under 1800-talet så blev det allt mer populärt med dagstidningar. Med detta skapades behovet av att läsa, då för att kunna uppdateras av världens händelser. Befolkningen blev nu mer allmänt läskunnig - vilket är en stor framgång för utvecklingen av det svenska språket, då språk samt dialekter jämnas allt mer ut vid allmän tillgång. Riksspråket och skriftspråket påverkade nu det talade språket, vilket tyvärr splittrade det svenska språket allt mer då dialekter var mer framkomliga. -
Period: to
1900-talet tills nu
I början av 1900-talet - 1906 - så genomfördes en stavningsreform. Fortsatt framåt skulle man nu stava v-ljudet med v istället för f, fv och hv - vilket liknar mer det av våra grannländer. Svenskan blev allt mer skilt och självständigt i proportion till nordens andra länder. 1937 skedde ytterligare en reform för att slopa särskilda pluralformer av verb. Tal- och skriftspråket börjar nu närma sig allt mer och likna den andra. -
Globaliseringen
Med globaliseringen och beroendet av olika nationer spreds det så kallade "rikssvenskan" och utjämnade dialekterna runt om i landet. Konsekvenserna som följde andra världskriget - omflyttningar - resulterade även i att dialekt gränserna rubbades. Man lånar även allt mer ord från det engelska språket - då det nu är bland de mest framstående länderna.