-
Period: 1 CE to 1225
Runornas tid
Vi har ca 3500 kända runskrifter i Sverige, Uppland har ca 1500. De flesta är skrivna på 1000-1100-talet. Man vet inte säkert när runskrifter uppstod, men förmodligen vid Kristi födelse och slutade ungefär på 1200-talet. Den äldsta bevarade runskriften är från 100-talet e.Kr. Den vanligaste runraden har 16 tecken, men vissa runtecken står för flera ljud. Runor skrivs oftast i form av en orm och har ofta flera symboler. -
1225
Västgötalagen
Lagmannen Eskil Magnusson lär sig det latinska alfabetet för att kunna diktera lagparagrafer- så växter Västgötalagen fram. Men runorna används fortfarande. Västgötalagen har vi i avskrift från 1280-talet, det är vår äldsta bok. -
Period: 1225 to 1525
Fornsvenska
Under fornsvenskan har svenska, norska och danska blivit åtskilda. Men i landskapslagarna märker man olikheter inom språket, alltså har dialekter skapats. I landskapslagarna har vi våra älska låneord från latin, ex. kyrka, präst, mässa och klocka. Fornsvenska har många böjningsformer. Adjektiv och substantiv delades in i 4 kasus: nominativ, genitiv, dativ och akusativ. -
Period: 1280 to
Dialekter
Under fornsvenskan har svenskan, danskan och norskan blivit åtskilda, men i landskapslagarna märker man olikheter i språk inom landet - dialekter skapas.
Under 1800-talet var dialekter som mest olika varandra. Men under 1900-talet jämnas dialekter ut och liknar mer rikssvenskan. Det beror på att man skickade ut lärare som prata rikssvenska i resten av landet för att alla skulle tala likadant. Dessutom började man lyssna mer på radio och TV som gjorde att man lärde sig hur man "skulle" tala. -
1436
Senmedeltiden
Språket blir mycket mer förståeligt - men inte stavningen. Under yngre fornsvesnka(senare delen av medeltiden) sker stora förändringar, vi får våra typiska svenska vokaler. Men ordförrådet förändras också när hantverkare och köpmän från Tyskland kommer till Sverige tillsammans med nya ord. Under semedeltid översattes också kyrklig och världslig litteratur från latin, franska och tyska. -
1440
Reformationstiden
Johan Gutenberg konstruerade en maskin som kunde gjuta bokstavstyper. Den första boken i Sverige trycktes år 1483 -
1541
Gustav Vasas bibel
När bibeln kom ut gjorde den att den oregelbundna stavningen gjordes konsekvent samtidigt som språket runt Stockholm nu upphöjdes till riksspråk. Dessutom ville Gustav Vasa skilja på svenskan och danskan. -
Period: to
Låneord
Under slutet på 1600-talet och hela 1700-talet lånades väldigt många franska ord. Det berodde på att man beundrade de fina språken såsom tyska och franska. Exempel på lånord från franskan: salong, paraply, dessert, operett, journalist och direktör. -
Äldre och yngre nysvenska
När Dalin skrev på ett sätt som var enkelt, folkligt och naturligt drogs ett sträck mellan äldre och yngre nysvenska. -
Svenska Akademien
Den Svenska Akademien grundades av Gustav II då man ville uppodla det svenska språket. Därför gav man ut ordböcker och gramatikböcker. -
Stavningslära
År 1801 kom en stavningslära som gjorde att stavningen närmade sig uttalet och lånorden försvenskades -
Period: to
1900-talet
Under 1900-talet hände mycket. Tal och skrift närmas varandra - skriftspråket blir enklare med färre bisatser som gjorde att allt fler talade som de skrev. Dialekter utjämnas allt mer och svenskan börjar låna fler ord av engelskan. -
Stavningen reformeras
-
Den språkliga reformen
År 1937 genomfördes den språkliga reformen av pluralformen av verben. År 1976 infördes den i lagspråk.