-
Sveriges första universitet! Verksamheten var dock begränsad och låg tidvis helt nere fram till 1600-talet.
-
-
-
-
En del av kyrkostadgan.
-
-
-
-
-
-
-
-
-Trivialskolor : kunde vara av högre (fullständiga) och lägre (s.k barnskolor) slag. De lägre begränsades till vad som motsvarade första klass i de fullständiga skolorna. I de högre skolorna fanns det fyra klasser; alphabetica, donastica, syntactica samt rhetorica SAMT en särskilt skriv- och läseklass (förväntades söka sig till stadens och landsbygdens näringar). Kopplingen till de antika bildningsidealen var tydlig, latinet var främsta utbildningsspråk. SEN:
-Gymnasier
-Universitet -
-
"Allmogen ska lära sig att läsa i bok." Det var 1686 års kyrkolag som ålade prästerskapet att genomföra årliga husförhör och föra kyrkoböcker över födda, vigda, döda. Lagen betonar föräldrarnas ansvar att undervisa sina barn.
-
-Föräldrarna
-Klockarna
-Prästerna -
-
HUR PASS läskunnig befolkningen var är dock en omstridd fråga.
-
-
I ett kungligt beslut 1723 betonas föräldrars ansvar att lära barnen läsa, om de inte själva kunde var de skyldiga att se till att barnen fick undervisningen av någon annan. Den som försummade sin plikt att undervisa barnen skulle först varnas, sedan bötfällas. I de fall där fattigdom satte gränser skulle barnen undervisas på socknens bekostnad.
-
Sågs som provisorisk men fick gälla i nästan 100 år.
-
den gängse benämning på en epok i svensk historia, åren 1772 till 1809. Perioden inleddes med att Gustav III, som bestigit tronen 1771, år 1772 genomförde en oblodig statskupp (Gustav III:s statsvälvning) som gav kungen större makt. Den avslutades med att Sverige 1809 förlorade finska kriget och tvingades avträda Finland till Ryssland, samt att Gustav IV Adolf avsattes och att 1772 års regeringsform samt Förenings- och säkerhetsakten från 1789 ersattes med 1809 års regeringsform.
-
De frivilliga sällskapen (associationerna) och pressen = de första inofficiella bildningsinstitutionerna i Sverige. Kännetecknas av att den till stora delar utgick från städerna och samhällets övre skikt.
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
Hur många församlingar anordnar folkskoleundervisning? Hälften blir svaret, och häften av dessa har ambullerande lärare som undervisar några veckor/månader på samma ställe.
-
Tillräckligt antal folkskolor bör inrättas i varje kommun. Folkskoleundervisning = en ödesfråga för nationen.
-
-
Ingen omvälvande reform utan bygger på det som redan existerade.
Ingen skolplikt, endast undervisningsplikt. -
Lärdomsskola (överklass, 10% av barnen, formalbildning)
Folkskolan (resten - allmogen, moralisk fostran) -
Ofta var skolgången begränsad.
-
-
Föreslår en obligatorisk skola för alla barn. Ändrar begreppet från bottenskola till enhetsskola.
-
-
Inte lika hårda krav på utbildade lärare
-
LEARNING BY DOING
-
Kommunerna ersätter socknarna
Kommunerna delas i en borgerlig och en kyrklig avdelning, skolan hör till den kyrkliga. Landstingen införs -
-
Ståndssamhällets upplösande, industrialisering och urbanisering är faktorer.
-
"Menige mans humaniora" eller Statens läsebok" i folkmun.
Statlig satsning som i en utpräglad nationalistisk anda förmedlade vad som var typiskt svenskt till Sveriges alla folkskolebarn samt studerande vid folkskollärarseminarier. -
Införs i folkskolestadgan 1882
-
-
-
Progressiv reform- och aktivitetspedagogik. betonar att skolan spelar en viktig roll för individens sociala framåtskridande. Barnen i skolan borde därför uppfostras efter en demokratisk värdegrund där den enskilde eleven ställdes i centrum. Eleverna ska lära sig problemlösning och handling; Learning by doing, de ska dessutom tränas i kritiskt tänkande.
-
-
-
Kvalitén förbättras avsevärt, till exempel:
1850 = 78 elever/lärare
1930 = 25 elever/lärare -
-
-
Regeringen väcker liv i frågan om det enhetliga skolsystemet. Fackmannautredning.
-
Socialdemokraterna föreslår under Alva Myrdals ledning en 9 eller 10-årig enhetsskola för ALLA barn. Regeringen säger nej.
-
Tillsatt främst av Socialdemokraterna, dvs politiskt tillsatt.
-
-
-
-
ENHETLIG SKOLA FÖR ALLA (men ändå inte riktigt eftersom ämnena delas upp i allmänna och särskilda)
-
-
-
-
-
Ger riktlinjer och ramar till hur kommunerna förväntas använda de tilldelade medlen
-
-
-
Riksdagen beslutar (enhälligt) att kommunerna borde fördela sina resurser (statsanslag och egna anslag) efter behov till samtliga skolor med skolpliktiga elever, dvs både kommunala och fristående skolor.
-
Friskolor godkända för vanlig skolplikt, garanteras finansiella medel från den kommun där de är verksamma. I och med detta ökade intresset för friskolor, framför allt i de större städerna. Dessa profilerar sig i vissa fall utifrån pedagogik - språk, religion, musik eller idrott (teknik? spel?)
-
Von Platen menar 1994 att "informatorn, den socialt underordnade privatläraren som tjänade i förmögna hem, hade gjort sitt definitiva utträde ur historien".
-
-
Allt fler företag började att förmedla privatlärares tjänster, vilket under en tid subventionerades av staten via skatteavdrag (RUT). Studenter extraknäcker som privatlärare och privata språklärare rekryteras ur grupper med utländskt ursprung.
-Läsa upp enskilda betyg
-Förstärka språkkunskaper
-Förberedelser inför högskoleprovet
Som tidigare hänger möjligheterna att anlita privatlärare samman med familjers ekonomiska tillgångar och sociala ställning. -
-
-
HUS-avdraget kompletteras med läxhjälp från den 1 januari 2013. Det innebär att hjälp med läxor och annat skolarbete till barn och unga som är elever i grundskolan, gymnasieskolan och motsvarande skolformer uttryckligen ska omfattas av skattereduktionen för hushållsarbete. Arbetet ska utföras i eller i nära anslutning till bostaden. Bakgrunden är att det har visat sig vara svårt att tillämpa reglerna om skattereduktion för läxhjälp i samband med barnpassning.
-
Den första augusti avskaffas rutavdraget för läxhjälp. Skatteverket har publicerat ett klargörande ställningstagande med anledning av att rutavdraget för läxhjälp avskaffas den första augusti. Den nya lagen anger att läxläsning får förekomma i ”ringa omfattning” i samband med barnpassning. Det tolkar Skatteverket till tio procent av tiden. I ställningstagandet preciseras också att rutavdrag för barnpassning normalt bara kan ges till och med årskurs sju.