-
-
Kreta var uppdelat i många småriken som styrdes av kungar i olika borgar och palats, byggt av sten. Kretas största kungapalats fanns i Knossos. Det var flera våningar högt och bestod av hundratals rum. Sådana byggnader fanns ännu inte i Grekland. Det har hittats föremål, som visar att invånarna på Kreta fick varor från Egypten och Fenicien. Det äldsta skriftspråket man hittat har kommit från Knossos. Forskare kan ännu inte tyda vad som står på lertavlorna därför vet vi inte vilket språk de hade -
Grekerna hade blivit en del av Europas första högkultur. Det märks på ruinerna efter en stor kungaborg, som byggdes i Mykene på det grekiska fastlandet. Kungapalatset i Mykene hade till skillnad från Knossos tjocka murar, som kan vara ett tecken på att kungarna var rädda för krig. -
Fenicien vare ett historiskt landskap, bestående av statsstater i det sydöstra medelhavsområdet. Greker och fenicier färdades gärna över haven. Deras statsstater låg som ett band runt kusterna om svarta havet och medelhavet. Området motsvarade ungefär dagens Libanon, men området varierade i storlek. Fenicierna gjorde stora framsteg inom sjöfarten. -
Under järnåldern ökade handeln och ekonomin förbättrades också på andra sätt i Grekland. Detta ledde till att grekerna kunde odla upp nya områden. Eftersom det fanns tillräckligt med mat överlevde fler barn och befolkningen ökade. På flera ställen blev byarna större och förvandlades till städer och statsstater. De styrdes av självständiga kungar. En ny högkultur hade uppstått. -
Vanliga grenar de hade i Grekland var t.ex det vi kallar friidrott, ex löpning. De olympiska spelen var de största idrottstävlingarna under hela antiken. De var vart fjärde år och alltid i samma stad, Olympia. Alla idrottstävlingar uppfattades som en religiös handling för att hedra Zeus eller andra grekiska gudar. Därför fick statsstater inte vara i krig med varandra, när det var olympiska spelen. Det var bara greker som fick delta. Kvinnor fick inte vara med och inte ens sitta i publiken -
Rom ligger på den Italienska halvön. Rom växte upp runt en marknadsplats på 700-talet före vår tid. Marknadsplatsen växte och det blev tillslut till en stad. Vid Rom fanns en flod och den var bra för att fartygen kunde lasta av varorna där. Rom var en bra handelsplats. -
-
Det började bli svårt att hitta platser att odla på. Det fanns risk att maten inte skulle räcka, eftersom befolkningen blivit större. Bristen på jord ledde till olika konflikter. Inom statsstaterna blev strider mellan rika och fattiga om vem som hade rätt att äga och odla markområden. Ibland kunde det leda till krig mellan stadsstaterna. Lösningen blev att utvandra. De som ledde en stadsstat bestämde att alla unga ogifta män skulle lämna sin hemstad och bygga en ny, även om de inte alltid ville -
Då bildas det grekiska statsstater, handeln och kulturen blomstrar. -
Nästan alla grekiska statsstater råkade någon gång i krig med varandra. Många drogs också in i perserkrigen. När perserna gick längre och längre västerut, når de de grekiska statsstaterna. Folk där gör uppror, eftersom de inte vill att perserna ska leda dem. Detta leder fram till krigen mellan grekerna och perserna. -
Konsten att spela teater kom i Aten på 500-talet f.Kr. Det började med en fem dagar lång religiös fest till vinguden Dionysos ära. Under festen genomfördes en tävling om vem som bäst komponerade och framförde körsånger till gudens ära. Ett sätt att vinna var att göra framförandet tydligare. Det kunde man göra genom att införa några talade repliker mellan körsångerna. När replikerna blev allt fler och allt längre skapades de första teaterpjäserna. -
Det fanns fyra olika politiska system i stadsstaterna Monarkier styrdes av en kung som ärvt makten av sin far I aristokratier fanns makten i ett råd-bestod av de äldsta männen i de rikaste och mäktigaste familjerna Tyrannier hade en ensam diktator som ofta hade tagit makten olagligt och med våld I demokratier var det folket som styrde gemensamt Politiken sköttes endast av män i statsstaterna Ett undantag var en kvinna, Aspasia, hon blev exempelvis omtalad som rådgivare i Aten på 300-talet fKr -
Rom var tidigare en kungadöme. Rom blev en republik. Senatorer som bestod av 300 män. De flesta var från rika och mäktiga släkten. Senaten rösta fram två konsuler När det var krig ledde konsulerna armen. Var man romersk medborgare och en man över 17 fick man rösta (plebejer) Man sålde sin röst för pengar, därför ingen demokrati. Två konsuler för att kontrollera varandra. När riket hotades av farlig fiende, valdes en diktator. -
Den persiske kungen skickade sin stora flotta över havet, med tusentals soldater. Detta gjorde han för att hämnas på Aten. Men den persiska armén blev angripen vid Maraton, ett ställe som låg ca 4 mil från staden, innan de hann gå till anfall. Efter stora förluster flydde de över haven igen. -
Persekungens armé var mycket större än grekernas försvarsstyrka. De grekiska soldaterna var t.ex från Aten, Sparta & Tespiai. Grekernas armé leddes av Spartas kung, Leonida. Trupper möttes vid trångt bergspass 20 mil om Aten. Leonidas soldater hindra persiska armén-3 dagar. Förrädare visa vägen runt bergspasset för persiska armén-perserna kunde anfalla från 2 håll. Trots få kvar från grekernas försvar, gav de inte upp. Persernas soldater brände upp Aten efter de vunnit. -
Ny persisk kung som hette Xerxes hade en jättestor armé Vid Thermopyle-trång passage vid bergen norr om Aten hade den atenska armén fått stöd av soldater från andra stadsstater bland annat Sparta Staden brändes av de persiska soldaterna krigslyckan vände ännu en gång Den atenska flottan lurade in den persiska i en fälla vid ön Salamis Där krossades båt efter båt och mängder av soldater drunknade Efter förlusten gav Xerxes upp återvände hem med det som kvar av armén -
Det peloponnesiska kriget var en serie av väpnade konflikter mellan 431-404 f.Kr. Det stod mellan det Attiska sjöförbundet under Aten och pelonnennesiska förbundet under Sparta. Orsaken-Sparta och deras allierade och att de inte längre ville ville acceptera Atens växande makt. Kriget var länge jämt och 422 slöts en fred som dock blev kortvarig. Sparta vann tillslut, Aten fick behålla sin jord, men blev av med sin flotta. -
Kung Filip av Makedonien var född 382 f.Kr. i Pella och blev mördad 336 f.Kr. i Aigai. Han var regent i Makedonien från 359-336 f.Kr. Han var gift med Olympias och var son till Amyntas lll och Eurydike l av Makedonien. Krigen mellan de olika statsstaterna upphörde när Kung Filip av Makedonien bildade ett förbund med statsstater en efter en. -
År 336 fKr tog Alexander över tronen i Makedonien efter sin döde far han var bara 20 år Han skulle snart bli känd som Alexander den store Han förverkligade planerna på att anfalla perserriket. Antika källor berättar att han var en skicklig organisatör som vann många militära slag Han kunde vara hård mot besegrade fiender Städer brändes ned och invånarna dödades eller såldes som slavar Men han kunde också uppfattas som befriare från perserkungen ex i Egypten där han utsågs till landets nye farao -
Är den tidsepok i Antiken som börjar med Alexander den stores död 323 f.Kr. och slutar cirka 30 f.Kr. Under denna tid kom sociala och kulturella mönster som utvecklats ur grekiska traditioner att styra stora delar av medelhavsområden och nuvarande Iran, Irak och Afghanistan. -
Det fanns flera olika folkslag, med olika kulturer på den Apenninska halvön. Romarna besegrade trusker och greker. Kulturmöten hölls på halvön där romarna lärde sig smida. Tillslut hade romarna även kontroll över den halvön. -
När romarnas båtar syntes mer och mer i de områden kartagerna uppfattade var deras. Uppstod en konflikt mellan romarna och kartagerna. -
Andra puniska kriget var ett av de puniska krigen och var mellan 218-201 f.Kr. Andra puniska kriget kallade romarna "kriget mot Hanibal" Kriget blev mycket blodigt och en svår uppgörelse. -
Tredje puniska kriget var mellan 149-146 f.Kr. och var det sista puniska kriget. Kriget slutade med att staden Karthago förstördes av den romerske fältherren Publius Scipio Aemilianus. -
Allt började i Capua år 73 f.Kr. med att en grupp av gladiatorer överföll sina vakter med knivar, stekspett och sedan flydde. Det fortsatte med ett slavuppror i tre år. Det slutade med en lång pina för alla tusentals slavar som korsfästes längs Via Appia. Ledaren av slaget spartacus dog i det avgörande slaget. -
Duktig general, politiker och en bra talare Valdes till konsul 59 fvt Fick leda en arme som han skulle ha i Armenien, dagens Tyskland Erövra under åtta år och skaffade nya områden, åt Rom Vissa var rädda att Cesar skulle få för mycket makt eftersom han var så rik De ville att hans skulle komma dit Då ville han ta med sin arme Det fick han inte De som va oroliga att han skulle få för mycket makt hade rätt Han utsedde sig själv till konsul Den 15 mars år 44 f.Kr. mördades Cesar av alla senatorer -
Octavianus, blev Augustus. Roms första kejsare. Efterträdare Cesar. Det blev lugn och ro. Det var fred i 200 år. -
Efter mordet av Cesar och att Augustus blivit kejsare hade Rom fått en härskar släkt. De strider om makten, tidigare utkämpats bland romarrikets adel kommer nu utkämpas inne i den kejserliga familjen. Den som segrade var inte alltid bäst lämpad att bli kejsare. Kampen fördes med list, ibland gift och intriger. Man riskerade ofta sitt liv, men man ansåg att vinsten, att bli kejsare, var så pass bra att det var värt det. -
Dagens tankar om Eu ett enat fredligt Europa liknar Kejsar Augustus idé, Pax Romana. Pax Romana betyder "den romerska freden" Detta var hur han framställde sin tanke om en värld utan krig-fred, efter han och romarna tillslut segrat. -
Konstantin, som även kallas för Konstantin den store, var född den 27 februari 272. Han var romersk kejsare efter att han utropades till augustus, av sina trupper 306, tills han dog 337. Ensam kejsare från 324. Han är känd för att ha tillåtit kristendomen till romarriket och för att ha grundat den nya huvudstaden Konstantinopel år 325. -
År 313 tillät kejsare Konstantin kristendomen i romarriket. Då var ca 15% av invånarna i romarriket kristna. År 380 förklarade kejsare Theodosius kristendomen för statsreligion. -
Romarriker blev upplöst i delar år 395. I den östra delen hade de skaffat ett nytt rike, som kallades för Östrom. I gamla romarriket i väst avsattes den sista kejsaren år 476 av hövdingen för en germansk folkstam -
År 476 e.Kr. var året man brukar säga romarriket föll och medeltiden inleddes. Det var då den sista kejsaren i Rom avsattes, detta markerar slutet av den antika epoken. Romarriket hade då funnits i nästan 1000 år.