-
1000 BCE
Språkets utveckling
Språkutvecklingen börjar med protoindoeuropeiska, talat av urindoeuropéerna norr om Svarta havet, och sprids sedan till olika delar av världen. I norra Europa utvecklas språket till urgermanska, som senare delas upp i bland annat engelska, tyska och urnordiska. Under vikingatiden utvecklas urnordiskan till fornnordiska, som delas i fornvästnordiska (norska och isländska), fornöstnordiska (svenska och danska) och forngutniska (Gotland). -
1000 BCE
Från Forntiden till Vikingstiden
. En tidsresa tar oss 6000 år bakåt till urindoeuropéerna, vars språk är ursprunget till många av dagens språk, till exempel svenska, engelska och hindi. När folket spreds, förändrades språket och blev till nya språkgrenar. En av dessa grenar blev urgermanskan, som senare utvecklades till bland annat urnordiska – förfadern till de nordiska språken. På vikingatiden blev urnordiskan till tre olika språk: fornvästnordiska norska, isländska, fornöstnordiska svenska, danska och forngutniska Gotland. -
1 CE
Språkens släkt träd
Språk kan delas in i olika språkfamiljer, som är grupper av språk som har samma ursprung. Precis som en familjeträd visar släktskap mellan människor, visar språkens släktträd hur olika språk är besläktade. En av de största språkfamiljerna är den indoeuropeiska familjen. Den innehåller många av de språk som talas i Europa och delar av Asien, som svenska, engelska, tyska, franska, ryska, persiska och hindi. Dessa språk har utvecklats från ett gemensamt urspråk som kallas proto-indoeuropeiska. -
100
Från Vikingatiden till Forntiden
På runstenarna skrev man med runor – ett tidigt alfabet som kallades futhark. Runsvenskan innehöll många arvord som vi fortfarande använder. När Sverige blev kristet på medeltiden började vi använda det latinska alfabetet och lånade ord från latin och grekiska. Under medeltiden kom också många lånord från tyskan (t.ex. “fönster”, “tröja”). På 1600–1700-talet påverkade franskan språket. Från 1800-talet och framåt har engelskan påverkat oss mest, särskilt genom teknik, sport och spel. -
800
De nordiska språken
Ursprungligen pratade man samma språk i Norden, språken nordiska. Till dagens språk : Svenska, norska, danska, isländska och färöiska. Under unionen mellan Danmark och Norge påverkades språken av varandra, och efter Norges självständighet skapades nynorska, finska. Finska räknas inte som ett nordiskt språk. Finska är ett finskt-ugriskt språk. -
Jan 1, 1000
Runniskrifterna
Vi har omkring 3500 kända runinskrifter i Sverige, de allra flesta på runstenar. Uppland är rikaste på runstenar med ca 1300 styckna. De flesta inskrifterna är från kristen riden på 1000-1100-talet. Man vet inte när runskriften uppstod, men förmodligen var det vid tiden före Kristus födelse. Visa runtecken påminner om romerska och grekiska bokstäver. -
Dialekter och standardsvenska
Dialekter är olika sätt att prata svenska i olika delar av landet. Ord som bamba och rullebör används bara i vissa områden. Dialekter uppstod för att människor levde isolerat från varandra. De fem stora dialektgrupperna är sydsvenska mål, götamål, sveamål, norrländska mål och gotländska mål. På 1600-talet utvecklades rikssvenskan i Mälardalen, där riksdag och kung fanns. Idag blir skillnaderna mellan dialekter mindre eftersom fler flyttar och ser samma tv och filmer. -
Lånord
Gamla ord vi haft länge kallas arvord, medan nya ofta är lånord från andra språk. Vi lånar ord som vi behöver – som pizza från italienskan och kiosk från turkiskan. Många lånord idag kommer från engelskan, särskilt inom teknik och nöjen, som selfie, streama och emoji. Vissa ord översätter vi, som homepage till hemsida. Vi lånar också ord från våra nya svenskar och andra språk, som jalla, sushi och tsunami. Svenska ord som smorgasbord och ombudsman har också lånats av andra länder.