-
Period: 1 CE to
Den svenska språkhistorien
Vårt språk har utvecklats i ungefär 2000 år. Vi har gått från att skriva med runor till att använda det latinska alfabetet, och från samhörighetsprincipen till språkhörighetsprincipen. Språket fortsätter att utvecklas med nya ord, uttal och betydelser. Flera viktiga saker har gjorts för att normalisera och modernisera vårt språk, till exempel Gustav Vasas bibel 1541 eller folkskolan som infördes på 1800-talet. -
Jan 1, 800
Språkens släktträden
Om vi går tillbaka i tiden, så fanns det inte lika många språk som det gör idag. Det beror på att folket har rört på sig, språket har utvecklats och förändrats över tid. För att bevisa det kan vi ta en titt på språkträden, där vi kan se skillnader och likheter mellan våra olika språk. Det vi vet om är att det finns ungefär 100 språkträd och flera tusen annorlunda språk. Svenskan är en del av det indoeuropeiska språkträdet, den nordgermanska grenen och en del av det urnordiska språket. -
Jan 1, 1100
Från runristare till nätsurfare
Under vikingatiden hade vårt språk redan börjat talas och utvecklas men hur gick det med skriften? Jo, vi använde oss av runor istället för det latinska alfabet. Runor är olika mönster och symboler som man ristade in på stora stenar eller bergsväggar. I Sverige finns det ungefär 3500 runskrifter, de flesta av de är ifrån perioden mellan 1000 och 1100-talet. När svenskan sedan fortsatte att förändras blev folk tvungna att lära sig att läsa, vilket ledde till att vårt språk blev moderniserat. -
Rikssvenskan
I Sverige har vi sedan 1600-talet haft ett gemensamt språk som har varit nödvändigt för medborgare att kunna. Man införde den för att folk ifrån hela landet skulle kunna kommunicera och förstå varandra. Det hjälper också för att behålla en språkform i landet. Gustav Vasas bibel var en viktig orsak till rikssvenskan. Språket skulle vara neutralt och normgivande, man använde alltså stockholmsdialekten för att uppnå de krav. Nu har rikssvenskan blivit en slags standard över hur vårt språk ska låta. -
Dialekter och Mål
Sedan rikssvenskan infördes på 1600-talet har alla i Sverige pratat samma sorts svenska, men inte med samma dialekt eller uttal. Dialekter beror på vart i landet du bor, till exempel Götamål. En synonym för dialekt är mål, men mål är lite bredare och sträcker sig över en större yta. Svenskan kan låta väldigt annorlunda om man t.ex jämför en skåning med en norrlänning men de flesta förstår alla målen. Det som gör de så annorlunda är små saker som vi förändrar. Skånskan använder t.ex skorrande R. -
Den svenska folkskolan
Den svenska folkskolan infördes år 1842 för att alla barn i Sverige skulle få en grundläggande utbildning. Konsekvenserna blev att barnen kunde läsa, skriva och prata vårt språk bättre. En viktig grej som varje barn var tvungen att göra var att läsa bibeln vilket främjade den svenska språket och läsningen för alla. Det skapade även en större gemenskap i landet och gjorde det lättare att informera folket om nyheter. Det blev starten på Sveriges skolutbildning och läskunnighet. -
Du-reformen och Titlar
Du-reformen skedde i Sverige på 1960-talet när man slutade använda formella titlar som "herr", "fru" eller yrkesbeteckningar i vardagligt språk. Istället började man säga ordet "du" och tillslut blev det normaliserat. Nu kvittade det om du hade en fin titel eller inte, alla blev kallade för "du" och det var så många ville ha det. Det både förenklade språket och minskade avståndet och skillnaden mellan människor i samhället. -
Lån och Arv-ord
Eftersom att vårt språk hela tiden förändras och förnyas blev det nödvändigt för oss att ta eller göra nya ord.Det sker ofta att vi tar lånord, alltså att man tar ett ord från ett annat språk och behåller meningen med det.Ordet lånord började användas under 90-talet och har sedan dess blivit en betydelsefull faktor för vårt språks utveckling.Arvord är ett ord som följer med oss från tidigare generationer och som lever kvar med samma betydelse.Vi översätter, ändrar stavning eller behåller orden.