-
Period: 4000 BCE to 2500 BCE
Urindoeuropeiskan
Svenskan har sina rötter i ett gammalt språk som kallas urindoeuropeiska. Det talades för ungefär 6 000 år sedan, i området kring dagens Ukraina eller södra Ryssland. Det var aldrig ett skriftspråk, men forskare har återskapat det genom att jämföra likheter mellan språk som svenska, engelska, latin, grekiska, persiska och hindi, där alla tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen. Från urindoeuropeiskan utvecklades senare urgermanska, som är början till t.ex. svenska, norska, tyska och engelska. -
Period: 200 to 800
Urnordiska och runor
I Norden utvecklades urgermanskan till urnordiska omkring år 200 e.Kr. Det var ett gemensamt språk i hela Skandinavien. Under den här tiden ristade man runor, vilket var ett tidigt nordiskt skriftsystem, som skrevs på sten, trä och metall. Runorna såg helt annorlunda ut än dagens bokstäver och användes för att minnas viktiga personer och händelser. Det var fortfarande långt från den svenska vi känner i dag, men språket började sakta förändras i olika delar av Norden. -
1000
Kristendomen och latinska alfabetet
När kristendomen spreds till Sverige runt år 1000 blev det en vändpunkt för språket. Runorna började ersättas av det latinska alfabetet, som munkar och präster använde för att skriva religiösa texter. Först på latin, sedan på en tidig form av svenska. Kristendomen förde också med sig många latinska och grekiska lånord, som "kyrka", "biskop" och "ängel". Den här tiden markerar slutet på runsvenskan och början på fornsvenskan. -
Period: 1225 to 1375
Äldre fornsvenska
Den äldsta bevarade texten på svenska är Äldre Västgötalagen, från omkring år 1225. Den visar hur svenskan nu blivit ett skriftspråk. Språket i lagen kallas äldre fornsvenska, och under den här tiden lånade man in många ord från lågtyska, eftersom Sverige hade starka handelskontakter med tyska köpmän via Hansan. Ord som "stad", "fönster", "borgmästare" och "arbete" kommer från denna tid. -
Period: 1375 to 1526
Yngre fornsvenska och Kalmarunionen
Under perioden 1375–1526 blev svenskan mer lik dagens språk. Denna tid kallas för den yngre fornsvenskan. Samtidigt var Sverige en del av Kalmarunionen tillsammans med Danmark och Norge. Det gjorde att danska påverkade språket, särskilt i skrift. Under denna tid skrevs fler texter på svenska, och det ökade bland de som kunde läsa bland de arbetande inom kyrka och förvaltning. -
1526
Gustav Vasas bibel och nysvenskan
Ett stort ögonblick för svenskans utveckling var när Nya testamentet översattes till svenska år 1526. Hela bibeln blev färdig år 1541 och kallades Gustav Vasas bibel. Den här översättningen blev standarden för hur svenskan skulle se ut i både stavning och grammatik. Bibeln trycktes i många exemplar, vilket gjorde att samma typ av svenska spreds över hela landet. Det är här vi brukar säga att nysvenska börjar. -
Period: 1526 to
Boktryckarkonsten
När boktryckarkonsten kom till Sverige i slutet av 1400-talet blev det lättare att sprida texter. Det bidrog till att skrivspråket standardiserades. Under 1500- och 1600-talen påverkades svenskan fortfarande mycket av tyskan, men också av nya idéer inom vetenskap, kyrka och samhälle. Det var också då språkets struktur började regleras mer, även om stavningen ännu inte var helt fast. Johannes Gutenberg anses vara boktryckarkonstens fader när han utvecklade en helt ny teknik för att trycka böcker. -
Period: to
Fransk påverkan
Under 1700-talet blev franskan ett fint språk bland adeln och överklassen i Sverige. Många franska ord togs in, som "meny", "konversation", "byrå" och "parfym". Samtidigt ville man skapa ett ”korrekt” och vackert svenskt språk, så år 1786 grundade Gustav III Svenska Akademien. Den skulle arbeta för att skydda och förädla svenska språket, bland annat genom att skapa ordböcker och grammatik. -
Folkskolan och rikssvenskan
När den obligatoriska folkskolan infördes 1842 började alla svenska barn lära sig läsa och skriva på rikssvenska. Det gjorde att dialekter tappade status, särskilt i skrift. Även massmedia, som tidningar och böcker, använde samma typ av svenska, vilket även bidrog till att hela landet började använda ett mer gemenskapligt språk. Under 1800-talet ökade också intresset för svensk litteratur och folkbildning. -
Period: to
Nusvenskan
Kring år 1900 inleds perioden vi kallar nusvenska. Samhället förändrades snabbt genom industrialisering, urbanisering och bättre kommunikationer. I samband med detta infördes stavningsreformer, t.ex. 1906 års reform där man började skriva "var" istället för "hvar". Skolan, tidningar och radio hjälpte till att sprida en enhetlig variant av svenska, som blev den nya normen. -
Globalisering
Efter andra världskriget ökade påverkan från engelskan, först genom amerikansk film och musik, sedan genom teknik och datorer. Redan på 1950-talet började engelska lånord dyka upp i vardagsspråket. I dag är engelska extremt vanligt, särskilt inom teknik, spel, mode och sociala medier. Ord som "streama", "swipea", "app", "deadline" och "influencer" är vanliga i svenskan. -
Period: to
Slang och nutidens språk
I dagens samhälle förändras språket snabbt. Många ungdomar använder ett blandat språk som påverkas av förortsslang, engelska, internet och sociala medier. Många uttryck är nya och byts ut snabbt. Samtidigt finns ett ökat intresse för språk, jämställdhet och identitet, som att man ska använda könsneutrala ord eller undvika diskriminerande ord. Svenskan är alltså levande och i ständig utveckling.