Tidslinje, Vilmer Ericsson

Timeline created by Vilmer Ericsson
In History
  • Jan 1, 1400

    Drivkrafterna bakom upptäcktsresorna

    Det var under andra halvan av 1400-talet som man började få en ny världsbild. Ny vetenskap gav större möjligheter att motbevisa kyrkans bild av världen. Stängda landsvägar förhindrade handel och européerna tvingades ut på haven för att finna nya vägar. Dessutom hade man som sagt vetskapen nu om att jorden var klotformad, bättre sjöfartskunskaper och bättre rustade båtar, det bidrog bland annat till att man ens vågade sig ut.
  • Jan 2, 1400

    Drivkrafter

    Under tiden man hade börjat ge sig ut på haven så var det Osmanska riket som kontrollede asienhandeln. Det osmanerna gjorde var att stänga vägarna till Asien som då hindrade européerna att komma åt de råvaror de ville ha. Det enda sättet man nu kunde ta sig till Asien var att finna en annan väg. Man blev helt enkelt tvungen att ge sig ut på haven om man ville åt Asiens råvaror. Därefter började man utforska de olika sjöfarterna, bland annat började man försiktigt utforska Afrikas västkust.
  • Jan 3, 1400

    Drivkrafter 2

    Fast roder och latin segel var uppfinningar som gjorde att man vågade och faktiskt kunde ge sig ut på de öppna haven. Dessutom fanns det kungar och rika köpmän som betalade resorna för att man ville finna och vinna nya landområden för att kunna expandera. Det som också lockade var de rikedomar som det ryktades om.
    En religiös anledning/drivkraft var också att man ville sprida kristendomen över världen.
  • Jan 4, 1400

    Drivkrafter 3

    Ekonomisk drivkraft: Man vill få tag i nya varor och rikedomar som an kunde sälja när man kom tillbaka till Europa, t.ex kryddor och olika tyger. Moraliska ekonomin avtar och rika köpmän investerar i "företag" som gör upptäcktsfärderna.
    Religös drivkraft: Man ville sprida kristendomen.
    Politisk drivkraft: Man ville erövra mer landområden för att få mer makt.
    Social drivkraft: Man var i behov av en större bostadsyta, den europeiska befolkningen växte och man behövde utvandra.
  • Jan 1, 1498

    Vasco Da Gama når Calicut

    Man hade som sagt börjat utforska Afrikas kuster och Portugal började känna en viss press i och med att det ryktades om att Columbus redan hade nått Indien, om han hade kommit rätt var än inte säkert. Tidigare hade Bartolomeu Diaz nått "Godahoppsudden", men ingen hade någonsin rundat den.
    Det kom att bli en besvärlig resa och man hamnade i stormar och var tvungna att stanna vid olika ställen för att bland annat fylla på med föda, till exempel stannade man vid Kap Verde-öarna.
  • Jan 2, 1498

    Vasco Da Gama når Calicut 2

    Vasco da gama hade med sig fyra fartyg som klarade det mesta, bland annat kunde fartygen åka där det var grunt. Fartygen var också stärkta för att klara av strider, eftersom där de passerade fanns det araber som inte gillade att portugiserna blandade sig i handeln så förekom det ibland småstrider. 20 maj 1498 anlände Portugiserna till Calicut, handelsstaden de hade sökt efter i många år. Portugal kontrollerade nu handeln med Kina och Indien och gjorde vinster på det.
  • Jan 3, 1498

    Vasco Da Gama

    Vasco Da Gama, född år 1460 samma år som Henrik Sjöfararen dog. Sjöfararen var personen som hade börjat att utforska Sjöfarten och vägen till Indien via Afrikas kuster. Vasco Da gama var den som avlutade sökandet genom att nå Indien och sätta prägeln för handeln Istälet för Bartolomeu Diaz som tidigare hade misslyckats. Tack vare sina upptäcktsfärder tjänade Vasco Da Gama förmögenheter och dog också förmögen. Han avled i Indien år 1524, kroppen fördes senare tillbaka till hans hemland.
  • Jan 1, 1500

    Konsekvenser av upptäcktsresorna

    Ekonomiska konsekvenser:
    Efter att man hade upptäckt resten av världen blev det såklart nya handelsförbindelser, till exempel med Asien och Amerika. Bland annat var det nu Portugal som kontrolledade handeln med Asien och Indien, därmed gjorde de också stora vinster då 20 kilo peppar var lika mycket värda som tre hus i hemlandet.
    Det var tack vare koloniaseringen som skedde världen över som gjorde att de nya stormakterna kunde ta in nya värdefulla varor och sedan tjäna enormt mycket pengar.
  • Jan 2, 1500

    Konsekvenser av upptäcktsresorna 2

    Framförallt var det Spanien som hade kolonialiserat Sydamerika och Portugal som hade kolonier efter Afrikas kust som tjänade på det hela. De hade funnit nya varor och rikedomar som gjorde att det strömmande in pengar till dem, vilken i sin tur ledde till inflation i både Spanien och Portugal. Politiska konsekvenser:
    När man kollar på politiska konsekvenserna så handlar det mycket om kolonialisering som skedde i samband med att man fann resten av världen.
  • Jan 3, 1500

    Konsekvenser av upptäcktsresorna 3

    Spanjorerna gick hårt fram och skaffade sig kolonier från Kalifornien och Florida ner till Sydamerika. Portugal däremot styrde efter Afrikas kuster och hade kolonier i Asien. Man gick alltså inte in i länderna utan nöjde sig med att styra efter kusterna för att kunna kontrollera handeln. Man lyckade alltså ta kontrollen över nya områden och hade funnit nya rikedomar. För att plocka fram dessa rikedomar krävdes det arbetskraft och då använde man sig av slavar.
  • Jan 4, 1500

    Konsekvenser av upptäcktsresorna 4

    Dessa slavar var alltså människor som bodde där sen innan och blev billig arbetskraft, till och med gratis. Dåliga förhållanden och tortyr gjorde att massvis med slavar dog under ledningen av spanjorerna. Sjukdomar som följde med från Europa gjorde inte saken bättre. I slutet av 1500-talet när portugiserna hade bosatt sig i Amerika 50 000 000 indianer dött. Upptäcktsresorna och Kolonialiseringen under 1500-talet resulterade alltså i tidernas största massmord och maktskifte.
  • Jan 5, 1500

    Konsekvenser av upptäcktsresorna 5

    Då 90% av befolkningen i Amerika dog ut började det bli tunt med arbetskraft, då började man bland annat hämta slavar från Afrika som ersättare. Sociala konsekvenser:
    Bland annat då att det skedde tidernas största massmord. Men i och med att människor rörde sig från alla delar av världen så bytte man också kulturer och vissa språk spred sig. Det märker man bland annat av idag då majoriteten av Sydamerika är spansktalande och spanskan är ett av världens mest talade språk.
  • Jan 6, 1500

    Konsekvenser av upptäcktsresorna 6

    Man kunde även märka av hur de mänskliga rättigheterna började komma fram då man i Spanien diskuterade om indianernas människovärde. Mänskliga rättigheterna är också något man har spunnit vidare på och som man till stor del märker av idag och som vi värderar högt. Vi lever fortfarande inte i ett helt jämställt samhälle där alla har samma förutsättningar men tack vare MR har vi kommit en bra bit på vägen. Från upplysningstankarna om att alla är födda fria, till självklara lagar.
  • Jan 10, 1500

    Koloniseringen

    Som sagt ledde upptäcktsfärderna och de nya fynden av rikedomar till koloniseringen. Dit stormakterna kom och hittade rikedomar tog man över landområden för att gynna sitt egna land, man bildade kolonier. I stora drag kan man säga att kolonier och slavarbete blev konsekvenser av upptäcktsresorna och stormakternas girighet. Det viktigaste var att man hade kolonier vid kusterna för att kunna kontrollera handeln. Länder som Storbritannien, Frankrike och Holland hade nu också skaffat kolonier.
  • Historiebruk

    Ta Columbusfirandet som exempel, där använder man sig av existentiellt historiebruk då man använder nationens historia för att bilda folkfest, något som drar människorna närmre varandra och stärker nationaliteten. Det som jag anser är fel är att man får Columbus ankomst att låta som något bra, det som egentligen lade grunden till tidernas största folkmord. Det finns egentligen inget med det att firas, bara att minnas.
  • Period:
    Jan 1, 1500
    to

    Triangelhandeln

    Triangelhandeln är benämningen på det utbytessystem de europeiska handelsmetropolerna använde sig av för att kunna erhålla varorna från kolonierna. Från Amerika till Europa fraktade man främst råvaror så som tobak, socker och bomull. Från Europa till Afrika var det mera färdiga varor som till exempel tyg, vapen och järn. Dessa varor användes för att köpa slavar i Afrika som därefter skulle fraktas till Amerika där de utnyttjades för att få fram varor som senare skulle till Europa.
  • Period:
    Jan 1, 1500
    to

    Triangelhandeln 2

    Ett land som tjänade något enormt på triangelhandeln var Storbritannien. Expansionen av den brittiska ekonomin i samband med triangelhandeln skyndade därmed på den industriella revolutionen som kom under 1700-talet.
    Andra konsekvenser som blev efter tidernas största människorov var att det blev en slags kris i Afrika då européerna rövade bort de unga och starka generationerna,
  • Period: to

    Upplysningen

    Upplysningstiden kännetecknas den period när utvecklingen blomstrade inom områden såsom vetenskap, filosofi, politik och konst. Det var under denna tid man gick mer och mer det ifrån kyrkan stod för och började acceptera den heliocentriska världen, man skulle kunna säga att denna idé grundade sig i kunskap. Människans förnuft var också en central idé under tiden, att alla människor bör kunna tänka själva och att man inte ska lyssna för mycket på det kyrkan säger utan att vara kritisk.
  • Period: to

    Upplysningen 2

    Jämlikheten var också en tanke som växte fram under upplysningen, man ansåg att det skulle vara bättre för utvecklingen om människor blev behandlade på ett mer jämlikt sätt. Det var ur denna tanke demokratin grundade sig, att folk fick tycka olika och att fler fick vara med att bestämma.
    Det var dessutom upplysningens och liberalismens tankar som lade grunden till att man förbjöd slaveriet helt och hållet. Vetenskapen sprudlade och nya uppfinningar kom vilket gjorde att industrin växte fram.
  • Period: to

    Upplysningen 3

    Det var bland annat tankarna om jämlikhet som till viss del var grunden för den franska revolutionen. Man var trött på alla förmåner de högre uppsatta hade. Dessa tankar om jämlikhet och att makten skulle fördelas på ett jämnare sätt bidrog till att man började ifrågasätta de ledande, vilket ledde till uppror som till exempel franska- och amerikanska revolutionen.
  • Period: to

    Den industriella revolutionen

    När man pratar om den industriella revolutionen handlar det oftast om den i Strorbritannien från mitten av 1700-talet till omkring 1840, men det pågick även en ute i övriga Europa från 1820 och framåt.
    Framför allt hade den franska revolutionen en viss påverkan. Den franska revolutionen innebar nämligen direkt förändring i de politiska systemen. I och med att man hade med sig upplysningens tankar om jämlikhet så avskaffade man det kungliga styret och ståndssamhället, istället blev det folkstyre
  • Period: to

    Industriella revolutionen 2

    Därefter slopades dessutom adelns privilegier, numera var det möjligt för alla att göra karriär oavsett vilken familj man kom från. I och med att folket hade fria tyglar kunde man specialisera sig inom vilket område man ville, vilket ledde till att tekniken gick framåt. Det var i sin tur en anledning till att den industriella revolutionen ägde rum, ny teknik innebar större produktion vilket gjorde att fler började arbeta inom industrierna.
  • Period: to

    Industriella revolutionen 3

    Industriella revolutionen ar som sagt den övergång i samhällssystem man gjorde från ett jordbrukssamhälle till ett industrisamhälle. Den leddes framför allt av Storbritannien för att där hade man bland annat naturtillgångarna, man använde kol för att framställa järn och man hade marknaden för de färdiga varorna. Man arbetade också flitigt och hade långa arbetsdagar och hade hållit sig borta från krigen så man kunde fokusera på industrierna. Massproduktionen ledde bl.a till att priserna sjönk.
  • Period: to

    Amerikanska revolutionen (nordamerikanska frihetskriget)

    Konflikten grundade sig i orättvis skattebetalning men också vissa lagar som stiftades. De engelska kolonierna var tvungna att betala till den engelska parlamentet men fick inte vara med att bestämma vad man skulle betala på i och med att man inte hade några representanter i parlamentet.
    Det hela grundade sig i samband med "Boston tea party" år 1773. Den första militära sammandrabbningen kom år 1775 och 1776 förklarade man sig självständiga.
  • Period: to

    Amerikanska revolutionen (nordamerikanska frihetskriget) 2

    Med hjälp av Frankrike kunde man också lättare hindra britternas framfart på haven. Stridandet tog i princip slut år 1881, 1882 började man förhandla om fred. Året därpå förklarades de engelska kolonierna som självständiga och Amerikas förenta stater var ett faktum.
    Man kunde tydligt märka av att upplysningstankarna också stod för grunderna till denna revolution sett till frihetsdeklarationen 1776 där man sa "Alla människor är skapade lika och har rätt till frihet".
  • Period: to

    Franska revolutionen - "frihet, jämlikhet och broderskap"

    Trots framgången gällande kolonialhandeln var statskassan tom, det var tack vare att pengarna gick åt till krig och att hovet skulle leva i lyx. Första och andra ständerna behövde inte betala skatt eller något liknande, de hade vissa så kallade privilegier. Detta gjorde såklart att det började gro hos den resterande befolkningen. Upplysningens tankar om bland annat jämlikhet spreds och man började ifrågasätta de ledande. Detta resulterade i att man gjorde uppror mot landets styrelse.